Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SECERSVÄRDET. 275
dern Bylest-Ryms härmärken I öster fylka sig eldjettarne
bakom Surt. Rundt om verldsranden sammantränga sig gu-
darnes fiender i oöfverskådliga härskaror., Ned inunder vrä-
ker hafvet höga böljor, ty Midgårdsormen vaknade, då Ygg.
drasel skalf, och vältrade sig i jotunvrede. Hans rysliga
hufvud lyfter sig redan öfver vattnet.
I Åsgård råder lugn och tystnad. Oden har för sista
gången talat med Mimers hufvud, och nu iro äser, vaner och
alfer samlade till ting. De rädslå ej om frälsning, utan om
sina platser i striden. Enhärjarnes fylkingar sitta redan till
häst. Efter ändadt ting säga gudarne hvarandra tack för
snart tilländalupen sammanlefnad, samt omfamna till afsked
sina åsynjor och diser. Derefter uppbrott till Vigrid. Oden,
iklädd sin skönaste rustning, sitter högt i sadeln på Slepner
med Valandsspjutet Gungner i hand. Äfven de andre gudarne
hafva som fagrast smyckat sig till dödsfesten. Njord måste
enligt ödets vilja begifva sig till Vanaheml; men hans hjerta är
hos Fröj, sonen, som delar ljuft och ledt med äserna och be-
stämt sig för att möta Surt och dö under segersvärdet till
bot för den dårskap, som bragte detta i jettehand.
Frigg och åsynjorna, medan de afvakta döden, skåda ut
från Lidskälf, för att in i sista stunden hafva dem de älska
för ögonen. Enhärjarne uppställa sig i fyrkant midt på Vi-
grid, ty anfallen skola komma från alla håll. Norr ut grå-
nar rymden af hagel och yrsnö öfver köld- och storm-jettarnes
framryckande massor: de hålla sköldarne framför sig och
vräla under dem som klangtak sin orkanvilda stridssång.
Östern svartnar öfver Jernskogens vidunder-skaror, förda af
Loke och Hate; i söder stiga aftonrodnadslika flammor högre
och högre, ty Surt med Muspels söner kommer der. I ve-
ster reser sig Midgårdsormens hufvud allt närmare himmelen;
snart skall han med blodröda ögon skåda ned på Vigridsslät-
ten och öppna sitt gap mot gudahären. Från jorden höja
qvarlefvande barn af Embla fasans rop, och underjordens alla
vägar dåna af de utstormande dödmännens’tramp.
Striden är öppnad. Förde af gudar och alfer spränga
enhärjarne fram i täta led, som bryta sig här mot vinter-
jettarnes fylkingar, der mot Jernskogens vidunder-hjordar, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
