- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1884 /
285

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK KONST I PARIS. 285

Den till Paris utvandrade har naturligtvis svårt att lyckas
måla fransk natur, vid hvilken han ej är van. Men vi ha sett,
huru han med flit och öppna ögon kan komma derhän att rent
af förträffligt skildra Frankrikes landsbygd. Ett stort landskap,
som Vilhelm von Gegerfelt för några år sedan hembjöd (åt
nationalmuseet, var så äkta franskt som en tafla kunde vara. Det
enklaste motiv på en stor duk, alls ingenting för den publik, som vill
ha något «sött att se på. En låg strand med lodräta klippor,
skrofvet af en lemlästad båt liggande på sanden, det gråa hafvet,
randadt af långa vågor, och öfver allt samman en sådan der mjuk
molnig himmel, der det blåa lyser genom molnfloret och solen
lurar bakom, — en sådan himmel, der rnan ej kan upptäcka
några molnkonturer, utan der alla de färger, man anar under den
ljusa ytan, äro hopblandade på det sätt, hvartill Gegerfelt eger re-
ceptet och som är utmärkande för hans himlar.

Ibland suddar han ihop sina taflor på ett så obesväradt sätt,
att man har svårt att kunna se, hvad’de äro ämnade att före-
ställa, men oftast äro de, ehuru dekorativa, likväl ganska omsorgs-
fullt anlagda. I utförandet af sina bilder är han mästare. För
öfrigt tyckes det som skulle Gegerfelt mera lägga an på «chic» i
sin målning, på att den skall göra effekt, än på den enkla natur-
framställningen och i detta fall tyckes han likna SwistA-Iald, hvars
ljusa strandpartier med den mest lätta, delikata färgbehandling alltid
äro af så stor verkan på parisutställningarna.

Lå »
+

Det är ganska eget, att flere af de svenska figurmålare, som slagit
sig ned i Paris och utbildat sig der, lyckas allra bäst i /andskapet.
Hvad Hugo Salmson vidkommer, så har han visserligen ständigt
förstått att underordna landskapet under figurerna, men denna
egenskap utgör alls intet hinder för att han i återgifvandet af rik-
tigt genomfransk natur visat sig vara en mästare af hög rang.
Hvad August Hagborg beträffar, så är det mest landskapet som gjort
hans framgång. Karl Larsson excellerar just i stämningsbilden, och
hittills åtminstone ha de figurer, som lifvat upp hans gårds- eller
trädgårdsinteriörer, varit endast och allenast staffagebilder. Geor-
ges Paulis små italienska bitar äro väl det bästa, han ännu gjort,
Richard Bergh har utfört många små förträffliga skizzer från Frank-
rikes hafskust, och hans konst var redan, då han först kom dit,
så gedigen, att han aldrig ett ögonblick fallit i den snara, som
den franska belysningen sätter ut för främlingen och som orsakar
alla dessa odrägligt saftlösa kritlandskap, hvaraf konstföreningarna
hemma allt som oftast låta allmänheten se prof. Den från Sverige
utvandrade ungdomen slår sig, som ofvan är antydt, helst på att
måla landskap, ty det är billigare än att hålla sig med dyra mo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 14:09:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1884/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free