- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1884 /
286

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ktm Sms

-
>" o—

je

-
T

EF Lä
bond
= rs

- & ov =. > Hf
Mio En
= fs a

vol. vv & Ey!

a or

+

-z —— =

———

-
a

on Se En

i AA

oo

-

+

———R
RH |
Or fe tt. 2

YE
=
[= -
- FR
De EA nn ER RE

=
a
JA

286 SVENSK KONST I PARIS.

déller, och det är mycket lättare att hjelpligt tota till ett franskt
landskap, en bygata eller en bakgård än att gifva själ åt en köpt
modell. Och byarna på franska landet äro verkligen äfven värda
att målas, de erbjuda motiv i mängd. och locka med många små
täcka detaljer penslarna fram ur skrinen.

Det är föga underligt, att en konstnär sådan som Salmson
nio somrar efter hvar andra återvändt till Piccardie för att måla
dess byar och dess folktyper. Och dem målar han på ett sätt,
som fullt ut består jämförelsen med hvilken som helst af hans
franska samtida.

Salmson sträfvade i flere år och försökte sig i många niktnin-
gar, innan han på fullt allvar vände sig till den genre, der han
skulle vinna sitt namn. Utgången ur Boklunds skola började han
sin konstnärsbana med historiemålningar, sådana som hans fram-
ställning af Sten Sture den yngre, erbjudande Gustaf Trolle för-
soning eller «Gustaf Vasa hörande sin gemål säga: Kung Gustaf
håller jag mycket kär, men Roos glömmer jag aldrig,, — ämnen
som säkert lågo vida utom hans sfer, efter som han en gång
sluppen ur skolan aldrig känt sig hågad att behandla ett motiv
af samma slag.

I Paris var han elev af Charles Comte. Den skarpsynte skall
möjligen i Salmsons små fina interiörer från rococotiden, kunna spåra
något inflytande af den elegante skildraren af hofscener från Henrik
I[I:s tid eller af Ludvig XI, då han på sin sjukbädd roar sig med
utt åse grisars dans. Salmsons taflor äro utförda med samma omsorg
och med samma elegans, som utmärker Comte – och äfven med
den förmåga af karaktäristik, som den franske historiemålaren visste
att inlägga i sina figurer. Men Salmson står otvifvelaktigt ett
trappsteg högre än sin lärare. Han valde en tid, som lämpade
sig bättre än sextonhundratalet för hans läckra färgbehandling och
hans sirligt fulländade teckning, nämligen stångpisktiden med de
elegant smånätta interiörerna och de snitsigt tillskurna drägterna,
som äfven gifva honom tillfälle att slösa med omvexlande och
praktfulla tyger. Och med den fulländade teknik, som efter många
ärs sträfvan stod honom till buds, kunde han också åstadkomma
något i sitt slag förträffligt.

Vi minnas alla den lilla taflan «La séance», som i våras en
kort tid var utstäld i Stockholm. En liten ytterst fin interiör med
de mest karaktäristiska figurer, ett litet barn sittande modell till
cn Amor, beskådad och beundrad af far och mor jämte ett par
öfriga åskådare. Och vi glömma svårligen hans större med full-
ändadt mästerskap genomförda tafla «En repetition af Tartuffe vid
franska hofvet,» en bland de mest karaktäristiska illustrationer till
rococotiden, som vi någonsin lärt känna. Om det förtjusande sätt,
på hvilket konstnären fört sin pensel, om hur han förstått att
måla siden, guld och blommor, gobeliner och hela den utomor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 14:09:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1884/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free