Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 SIGNORINA GIOVENTU.
och yttrar några erkännande ord om mitt sällsynta lager, som ej
har sin like i de båda hemisfererna’s Skrifvaren kunde ej motstå
en så smickrande inbjudan ; han gick in till juden i butiken. Denne
förde honom omkring i sitt lysande rike under prat och lifliga
åtbörder: «<Haf den godheten att bevärdiga denne magnat med en
blick, herre! Hvilken glans, hvilken prakt! Se på den här sabeln,
mössan och det briljanterade gehänget! Der ligger en Attilas stolta
sjelfmedvetande i hvarje veck. Jag säger er att ingen hofleverantör
kan prestera sådana varor. -— Eller den här japanesen — allt
till och med solfjädern är inhemskt japanskt arbete. — Ser ni
börsen der i kostymen af värdepapper —- verkliga aktier, herre,
(nl vet att de äro verkliga! Och den här Shakespear i hörnet —
särskildt herrar skriftställare hyra den gerna. — Eller den här
byråkraten — till salu för tallrikslickare. Till höger derborta hän-
ver en foljetongist — tillika med saxen att hyra för gamla käringar. —
(ri ej förbli den politiske kannstöparen der, hvars diplomatiska
fintlizhet framlyser ur hvarje skrynkla; han har näsan i vädret och
stunypiskan på golfvet; betrakta bara den spetsiga, i galla doppade
pennan bak örat och se hur ett nybundet exemplar af Macchia-
velli skluter ut ur fickan! Allt för en spottstyfver! — Men
tyst! denna fantastkostym — —>
Pappa Taiteles afbröt tvärt sitt ordsvall, tog ett steg tillbaka från
kopisten och mönstrade honom med en forskande blick från hjessan
till fotabjellet. Derpå gick han mycket häftigt emot honom, lade
handen inställsamt på hans axel och pratade i en sockersöt ton:
«Ack, käre herre, en herrlig tanke har runnit upp i min hjerna.
Ni är liksom skapad för att realisera den. Jag fruktar blott att
min anhållan kommer att såra er. Dock hvad gör det? I värsta
fill får ni skratta ut den tokige Abraham Taiteles.>
Han tystnade för en stund, blinkade slugt och lekte med
en späckad skinnpung, som han tagit upp ur fickan. Derpå
fortsatte han: «Var så vänlig och hör på: Jag har en maskerad-
drägt så att säga pro domo sua ”), bestämd till en lefvande reklam.
Saken är mycket enkel: jag har en kostym, en förunderligt rik
fantasikostym, på hvilken nedlagts, ja nästan krystalliserats all den
prakt, elesans och sprittande qvickhet som min butik har att bjuda
pi. Nåväl, i hvarje veck på denna drägt, på hvarje knapp, på
hvarje silenband, på hvarje tofs, på hvarje flik, framtill och bak-
till, på skorna och på den plymagerade hatten, på ärmarne och
på fickfodret läser ni dessa ord i bjerta kulörta bokstäfver: cAbra-
ham Tuiteles, Narrgatan n:o 33» Ett originelt påhitt eller
hur: Men ser ni, min käre herre, hittills har det ej lyckats mig
att finna någon som varit värdig att bära denna drägt, någon som i
£in person förenat alla de sällsynta egenskaper som erfordras för
+) For den egna affären.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
