Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGNORINA GIOVENTU. 31I
att på ett fyndigt sätt realisera denna präktiga idé. Endast ni, min
herre, kan göra det. Ni har en ståtlig figur, ett uttrycksfullt nobelt
ansigte, ett elegant sätt att vara, en ovanlig bildning och att ni
förstår att föra era qvickheter till torgs i hvilket patriciskt sällskap
som helst märkte jag i första ögonblicket. Ack, min herre, skulle
ni vilja göra mig denna stora tjenst? Jag skulle då blifva er oänd-
ligt förbunden. Se, just i dag går en den mest lysande och prakt-
fulla maskeradbal af stapeln. Törhända skulle det roa er att för-
drifva några timmar i det glada vimlet. Ingen skall känna igen
er i denna förklädnad, ingen skall heller forska efter hvem som
döljer sig i denna reklamkostym och resultatet skall blifva rent af
lysande för oss båda. Ni skall ej hafva några kostnader alls:
jag ställer en fiaker till ert förfogande och i bröstfickan skall ni
finna en prydlig portmonnä, hvars innehåll skulle tillfredsställa
till och med den mest slösande bland slösare. Nå väl, min herre,
antager ni mitt förslag? Vill ni visa mig den ynnesten?»
Sekreteraren hade hittills lyssnat som till en andeuppenbarelse.
Nu fördjupade han sig i tankar. Judens förslag slog mägtigt an
den sträng som så länge smärtsamt vibrerat i hans själ och för
en stund sedan klingat klarare än någonsin tillförne. Hvilken
herrlig utsigt att få glömma rättegångsdagar och utmätningsför-
rättningar, att få taga ett ystert språng öfver det olycksaliga
saldostrecket, som oupphörligt sväfvat för hans tanke, med ett glö-
dande kol utdraget i det oändliga af en grinande demons hand
mellan honom och tusenfaldiga nöjen! Att en gång få lefva efter
eget behag, efter sin ungdomsfriska vilja, lefva -— vore det ock
blott för en natt, att i ett ögonblick få skaka af sig det mång-
åriga lagret af kontorsdam, sola sig i lyckans strålar, fagra blickars
trollglans, dyka djupt ned i den brusande hvirfvel hvars festliga
sus endast från fjerran, om ock just derför desto mera förföriskt,
klingat i hans öron! Han vägde den lockande utsigten till dittills
endast anade nöjen mot förödmjukelsen att tjenstgöra som affische-
ringstafla åt den gamle juden. Men då detta senare ur en viss
synpunkt hade en omisskännelig likhet med de honom åliggande
exekutionsbesöken i fremmande bostäder, vägde han blott ett
ögonblick, och så gaf han vågen en sjelfsvåldig stöt, så att tun-
gan lutade åt maskeradbalens sida.
Lik en lefvande reklam af det bizarraste slag, iklädd en den
mest underliga och brokiga produkt som skräddarefantasien kunnat
uttänka, med «Abraham Taiteles, Narrgatan n:o 33> på hvarje
söm, gungade han strax derpå i en elegant hyrvagn, som bullrande
flög åstad på de numera folktomma gatorna.
Efter en kort färd stannade vagnen i en klart upplyst port
och några ögonblick derefter befann kopisten sig bländad, bedöfvad
midt ibland det vilda vimlet af tusentals masker. Först efter en
lång stund började han att i den vimlande myrstacken urskilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
