Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ar
14 "SIGNORINA GIOVENTU.
fot med spetsen af sin gyllene sko berörde den glittrande vatten-
vtan.
I stum förvåning betraktade kopisten en stund den fagra uppen-
barelsen. Slutligen utbrast han: «Hvem är du, sköna jungfru?»
«Du känner mig då ej?» svarade hon med silfverren stämma
och löste upp den rosenfärgade masken. Den nedre delen af an-
stutet, huru fager den än var, fördunklades dock af den sköna
klara pannan, som smyckades af ett perldiadem, och de stora,
srlänsande ögonen, hvars drömmande natt genomkorsades af den
barnsliga munterhetens blixtar. Det förekom nu kopisten som hade
han förut sett detta leende älskliga ansigte, om icke i verkligheten,
sä I drömmen ... Tyst betraktade han: henne med . hänryckta
blickar.
«Känner du mig icke ännu?» fortsatte hon. «Och dock har
jag varit din lekkamrat under dina första år. Jag har vaggat dig
co itin lilla målade vagga, sjungit visor och berättat sagor för dig,
visat dig månen i fönstret, efter hvilken du utsträckte din lilla
knubbiga hand ... Men det har du redan glömt? Eller säg mig
hvar du varit sedan dess? Hvar höll du dig innestängd, medan
jag plockade vårblommor i den gröna skogen, härmade göken.
ivssnade till bäckens sorl, skådade upp till lärkorna i det blå?
Hrad hade du för dig, när jag väntade på dig bland de vilda
rösöorna 1 dalen? Hvar har du tillbragt dina barnaår?»
tJag satt åtta timmar om dagen i ett qvaft rum framför en
illa tilltygad bok, räknade skrynklorna i den gamle skolmästarens an-
site och hade en underbar respekt för hans rotting», svarade kopisten
mal en qväfd suck.
«Och en gång satte de dig i en vagn, gåtvo dig en kaka och
utt Iitet kors med på vägen och så bar det af till den stora staden.
Taz följde med dig. Vi sutto tillsamman i den mörka djupa vag-
vvn under den söndriga segelduken och blickade upp till de
tinwlrande stjernorna, som tittade in till oss. Men hvar blet
du af i denna husöken? Jag sökte dig på gatorna, der brokiga
skaror språkande och skrattande drifva omkring, jag väntade på
dis under trädens kronor i parkerna utanför staden, jag stod vid
Holden, smickrande mig med det glada hoppet att du skulle sätta
dix vid min sida i den lätta båten under det svällande seglet och
utt vi skulle ila långt, långt bort på den spegelblanka ytan bland
blammande björkar. Men du kom ej. Sedermera uppsökte jag
lärda lag, deltog i den hvirflande dansen, red ut på fältet — men
udrig lät du dig hvarken se eller höra. Hvar tillbragte du dina
ungdomsår ?3
cJag satt i en qvaf sal framför en illa tilltygad bok, räknade
skrynklorna i den gamle professorns ansigte och var rädd för
hans anmärkningar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
