Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM IDEALISM, REALISM OCH NATURALISM I KONSTEN. 345
detta faktiskt gifna språkbruk torde det väl framgå redan
af det föregående, att anmälaren är fullkomligt enig med
prof. Monrad däri, att idealism och realism i konsten icke,
böra betraktas såsom hvarandra uteslutande motsatser, utan
fast hällre beteckna tvänne hvar för sig lika vigtiga och oum-
bärliga, hvarandra ömsesidigt betingande och kompletterande
sidor i a// sann konst, hvilken således kan med alt fog be-
tecknas såsom väsentligen utgörande «en heiere Eenhéd af
Idealisme og Realismes.
Att ingen skönhet i något högre och fullare mening kan
finnas, vare sig i naturen eller konsten, utan ett andligt inne-
håll, som åtminstone gömmer i sig någon evig och allmängil-
tig, d. v. s. «ideell» betydelse, det synes mig nämligen vara all-
deles gifvet. Men icke mindre obestridligt är det, att vi icke fatta
och erkänna såsom skönt någonting annat än hvad som på
oss gör intryck af en konkret och helgjuten, lefvande och
inom sig harmonisk verklighet, hvilken såsom sådan icke blott
talar till förståndet utan till hela människan, men framföralt
sätter i liflig rörelse känsla och fantasi. Och detta innebär
då icke blott, att skönhet är någonting helt annat än torr
förståndsmässighet eller didaktisk moral, utan däri ligger tyd-
ligen äfven, att den sköna konsten icke får och i läng-
den icke kan lefva endast af vaga stämningar och en mer
eller mindre fantastisk lek med urblekta, schematiserade kon-
turbilder, utan att skönhetssinnet för sin fulla tillfredsställelse
ovilkorligen fordrar friska färger och klara bestämda former,
d. v. s. med andra ord, att konstverket eger «kött och
blods, sinnlig åskådlighet och utpräglad karaktär. Och
slutligen bör det icke vara svårt att inse, att det sist nämda
i sin ordning förutsätter, att konstnären haft till sitt för-
fogande en samlad fond af egen genomlefvad erfarenhet
icke mindre än af fina och skarpa iakttagelser och nog-
granna studier öfver natur och människolif omkring ho-
nom, korteligen att han verkligen känner den värld, hvari han
lefver och hvarifrån hans skapande fantasi i alla händelser
skap», i motsats mot en hufvudsakligen på «språken« grundad öfvervägande
ormell eller, som det gemenligen heter, formalistisk bildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
