Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR. 363
Horns, Kjellstrands, H. A. Kullbergs, A. Roos’, Rydebergs, Sten-
hammars, Tollins, Welins och Zedritz meddelade bidrag, hvilka
samtliga synas oss gärna kunnat få hvila i sin graf, hvarjämte vi
tro att Adlerbeth, Kjellander, delvis äfven Ruda, Stenbäck, Ström-
berg, Elgström och Bååth ") hade kunnat blifva bättre represente-
rade än genom de här inryckta bitarna. Utg. har i allmänhet
varit väl liberal mot religiösa stycken (icke är en stämning nöd-
vändigt poetisk därför att den är andaktsfull!) och å andra sidan
för litet uppmärksammat den humoristiska genren, som dock är så
genomsvensk. För den sista hade utg. kunnat finna en verklig
guldgrufva exempelvis i S. H. T:s tryckta handlingar, och det är
särskildt med förvåning man märker att ej en sådan humorist som
Måns Hultin fått en plats; vidare i nu bortglömda skämttidningar,
såsom t. ex. «Najaden», hvarur signaturerna Zero (Barthelson) och
Helmer (Stahre) åtminstone förtjänat thågkommas. Utg. har hämtat
stycken ur Literärt album, som ju dock ännu är en aktualitet, samt
ur helt nya och således väl ej ännu «glömda» diktsamlingar af
Bergman, Eneroth, Gellerstedt, L. v. Kramer, Melin, Meyer, v.
Qvanten, Strömberg. Sådant finna vi öfverflödigt; hällre hade vi
sett honom något mera framdraga äldre albums och kalendrar, t.
ex. «Vitter kalender af Upsalastudenter» (1872), hvarur erinras om
några alls icke förkastliga poem af Rim-Turs (J. J. Josephson), Thore
(Eriesson), Jago (Linck) och framför alt Ernst (Nilsson), ett för
tidigt bortgånget skaldegry, hvars «Blommor från Kinnekulle» höra
till de skäraste stämningsbitar vi äga inom svensk poesi. Utg. har
medtagit ett vackert stycke af den såsom tonsättare mera bekante
Leonard Höijer. Rätt så; men hvarför icke utsträcka denna tanke
äfven till ett par särdeles vackra dikter af tonsättarne Adolf Lind-
blad och J. A. Josephson?
Dock — att anmärka är lätt, att undvika anmärkningar är
svårt, hälst vid ett så nytt och ovanligt företag som detta. Hällre
må vi då glädja oss öfver hvad vi fått och å alla tillbakasatta
skaldeämnens vägnar tacka utg. för det han, enligt sitt eget vackra
uttryck, sökt «älska fram det goda hos dem». En i hvardagslag
till äfventyrs prosaisk människa har kanske en enda gudaingifven
stund i sitt lif varit skald, och hvad han då producerat har må-
hända kommit nära själfva snillrikheten; hvarför skulle då ej en
sådan solitär bevaras, lika väl som de matta glaspärlor, dem själfva
snillet med möda alstrar i svaga ögonblick af homerisk sömn?
Likväl är man vanligen så öfverdrifvet angelägen om att samla
äfven de obetydligaste utgjutelser af en «stor» skald eller konstnär,
+) Bååths «Syskon» har förut stått i denna tidskrift och skickades af
förf. till Stockholm med en antydan därom, att det ej borde tryckas i
«Gerd» förr än efter inhämtadt tillstånd ’af Ny Sv. T:s redaktör. Detta
har emellertid icke iakttagits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
