- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1884 /
391

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅN LÄRAREMÖTET I STOCKHOLM DEN 17– 19 JUNI 1884. 391
5

medfölja en för stark centralisation. Emellertid var, såsom
redan är nämdt, stämningen vid mötet afgjordt emot domka-
pitlen och vid resolutionens fattande gälde. hufvudstriden, om
man skulle indraga äfven eforalstyrelsen under samma förka-
stelsedom som domkapitlen. Med få rösters öfvervigt antog
mötet följande af prof. v. Schéele föreslagna resolution: Med
förklarande af domkapitlens otidsenlighet såsom läroverksstyrelse,
men utan all kunna säga detsamma i afseende på den nuvarande
eforalstyrelsen, uttalar mötet önskvärdheten af att frågan om
lämpligaste anordningen af styrelsen för läroverken i den när-
maste framtiden måtte blifva löst.

Att det missnöje med de närvarande förhållandena, som
på detta sätt gaf sig ett uttryck, är åtminstone i någon mån
berättigadt, torde svårligen kunna bestridas. Men det vill
synas mig som klandret bort riktas i främsta rummet mot ett
annat håll, nämligen mot själfva grofvet i dess närvarande
form. Ty att detta icke kan utgöra någon tillförlitlig mätare
på den sökandes undervisningsskicklighet framgår tydligen
däraf, att en och samma person vid olika tillfällen kan blifva
på ett ganska olika sätt bedömd till och med af samma dom-
kapitel, så att ett senare prof blir sämre vitsordadt än ett
föregående, oaktadt den sökande under tiden tjänstgjort som
lärare och kunnat förete ett hedrande tjänstgöringsbetyg, så
att skäl funnits att antaga, att han i verkligheten förkofrat
sig i undervisningsskicklighet i stället för att försämras, såsom
pröfbetyget utvisat. Härmed är icke sagdt, att profbetyget i
och för sig varit orättvist. Hvarje lärare vet väl af erfaren-
het från sin dagliga verksamhet, att han vid en lektion känt
sig bättre disponerad och lyckats bättre än vid en annan,
och" samma förhållande gäller naturligtvis äfven i fråga om
lärareprof. En man med goda kunskaper och god lärarebe-
gåfning bör väl alltid, oberoende af den tillfälliga dispositionen,
kunna göra sin sak så pass bra, att hans prof blir bedömdt
med ett emed beröm godkänd» eller åtminstone ett «icke utan
beröms, men om han kan erhålla en half eller en hel betygs-
grad därutöfver, beror på en högre grad af liflighet för till-
fället, men en sådan tillfällighet kan blifva afgörande för hans
hela framtid. Olägenheterna i detta afseende skulle dock ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 14:09:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1884/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free