Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450 HOMEROS.
Bad, och i famnen på älskad gemål nu pilten han lade.
Hon i sitt välluktdoftande sköt tog barnet emot och
Loy genom lärar, men han, djupt rörd i sitt hjerta deröfver,
Talade tröstande ord, ömt smekande henne med handen:
«Hvad? Ej må du så svårt i ditt hjerta bedröfvas och ängslas!
Icke mot ödets beslut kan någon till Hades mig sända,
Ödets träffande hand dock ingen bland dödlige undflytt,
Vare Sie feg eller båld, sen han en gång föddes till verlden.s — —
Talade så, och från marken han tog, bragdlysande Hektor,
Hjelmen igen, men hans kära gemål gick åter mot hemmet,
Ofta sig vändande om, utejutande ymniga lårar.
Snart derefter hon kom tll den mannaförödande Hektors
Väl uppförda palats; derinne bland tjenande tärnor,
Hvilka i huset hon fann, uppväckte hon jemmer och klagan.
Så de i Hektors palats ren honom begräto, ty icke
Trodde de mer, att vid lif hem vända han skulle ur striden.
Skalden sätter sig. Tårar fukta månget öga, snyftningar
höras inifrån verandan, dit qvinnorna (konungens gemål och
döttrar) hafva dragit sig tillbaka och der de hafva åhört sången
om denna rena kärlek, som på forntida vis icke yttrade sig
mycket i ord, men som derför ej var mindre innerlig och
varm. Den gamle konungen reser sig, befaller svennerna att
fylla allas bägare och uppmanar oss att med ett dryckesofter
tacka Apollon och Muserna, som åt alla ined hellenisk tunga
talande stammår skänkt en sådan skald, chvars rykte aldrig
skall förgå». Han bjuder stormännen bland sina gäster att
följande morgon infinna sig med gästskänker, värdiga denne
gäst; själf ämnar han gifva en skänk, som det anstår en ko-
nung att gifva skaldernas konung till minne och vänlig håg-
komst. Skalden reser sig, tackar för denna välvilja och fattar
för tredje gängen cittran. Ehuru han kunde välja månget rö-
rande stycke ur Odyssén — ty han bör läta oss höra nägot
äfven ur detta skaldeverk — om Odysseus” ständiga längtan
efter hem, maka och son eller om hans gemåls trogna kär-
lek, föredrager han nu, för att muntra sinnesstämningen, ett
parti med ganska stark komisk anstrykning >)
+) Odysséns g9:de sång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
