Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
i och af Gud, är hvarje idé absolut fullkomlig»] hindrar icke att
idéerna kunna jämföras med hvarandra endast med afseende
på deras speciella bestämdhet, samt att den ena då är full-
komligare än den andra i den mening att den ena har
flere positiva och färre negativa bestämningar än den andra» !).
Hvad skall man säga om en bevisning, hvars kraft försvinner,
så snart Boströms ord anföras fullständigt? Läser man näm-
ligen dessa ord i deras fullständiga skick, så är det klart, att
de, enligt hvad Boströms uttryckliga förklaring i stridsskriften
mot Borelius gifver vid, handen ?), icke utsäga någonting annat
än att Guds idéer kunna betraktas från tvänne synpunkter
eller att de å ena sidan äro absolut fullkomliga i den mening,
att hvar och en af dem fullt svarar mot sitt begrepp såsom
denna idé och ingen annan, men att detta likväl icke hindrar,
att de å andra sidan, på grund af deras speciella bestämdhet,
äro icke blott lägre än Gud, utan äfven lägre eller högre, full-
komligare eller ofullkomligare i jämförelse med hvarandra, och
så till vida ändliga och relativa 23). Skilnaden emellan lägre
och högre, fullkomligare och ofullkomligare är nämligen otänk-
bar utan relativitet.
Efter det nu granskade citatet anför hr Edfeldt följande
ord af Boström: «Så vida idéerna hänföras till Gud, d. ä.
tänkas i och af honom, äro de hans idéer eller förnimmelser,
och det är endast han, som då är i och af dem , själfmedvet-
ande, endast han, som utgör deras eviga väsenhet och substans.
De angå ock så vida endast honom, utan att några andra
väsenden än han genom dem bestämmasa ’).
Man finner lätt, att Boström med dessa ord egentligen
icke utsäger någonting annat än att Guds idéer, så vidt de
1) Boström, Skrifter, II. s. 225 o. f.
2) Ifr ofv. ss. 18 o. f.
3) Jfr min förra kritiska uppsats, s. 56 (i separataftrycket s. 29): «Det
har sålunda visat sig, att fullkomligheten hos Guds bestämningar från en syn-
punkt icke utesluter deras ofullkomlighet från en annan, och att bägge
delarna i själfva äro med nödvändighet gifna genom deras begrepp att vara
moment i det gudomliga medyetandets organism. Lika fullkomliga som
det hela, eller absolut oändliga, kunna bestämningarna icke vara.»
t) Edfeldt, p. anf. st, ss, 27 0. f. Boström, p. anf. st. s, 227.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
