Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
hänföras till honom, utgöra det med sig identiska gudomliga
medvetandet själft i dess egen inre rikedom och konkreta be-
stämdhet, på samma sätt som hvarje tanke hos människan
är hon själf, betraktad i ett visst moment af hennes tänkande
verksamhet och hela systemet af hennes tankar hon själf i
sin fulla bestämdhet såsom tänkande. Men, om detta obe-
stridligen är Boströms mening med de ifrågavarande orden,
så är det tydligt, att dessa tala emot hr Edfeldts påstående,
att hvarje gudomlig idé skulle hafva samma oändlighet eller
absoluthet som Gud. Mot den, som velat framställa ett sådant
påstående, skulle Boström genast hafva anmärkt, att det abso-
luta förnuftet icke uttömmes af någon särskild af sina be-
stämningar eller idéer, ja att det icke ens må anses vara samm-
anfattningen af dem alla, så att det vore fullkomligen identiskt
med sitt innehåll !). Och han skulle hafva tillagt, att detta
är ett vilkor för Guds personliga själfständighet. Det ligger
nämligen i begreppet af en personlighet, att den skall skilja
sig från sina bestämningar, och en personlighet är lika litet
blott summan af sina bestämningar, som begreppet någonsin
är absolut lika med sina predikat, utan alltid någonting mer,
nämligen enheten i och af dem alla ?).
Från citaten ur de religionsfilosofiska grundlinierna vänder
sig hr Edfeldt till Boströms «eGrundlinier till filosofiska stats-
lärans propedevfika, och anför därur till en början följande:
«Så vida de ursprungliga (förnuftiga) väsendena äro förnuftets
idéer eller tänkas i och af Gud, äro de alla, liksom han själf,
(formaliter) absolut fullkomliga, och om de då icke betraktas
(materialiter) i jämförelse med honom och med hvarandra,
utan blott inom sig själfva, så hafva de ock alla samma all-
männa (formella) attributer som han» ?).
För att ingen oriktig tydning af dessa Boströms ord må
kunna ega rum, vill jag först nämna, att de bilda inledningen
till den 42:dra paragrafen af grundlinierna till filosofiska stats-
lärans propedevtik, och att Boström sjelf i den 44:de para-
1) Jfr Boström, p. anf. st. s. 225.
2) Boström, p. anf. st. s. 267. Jfr stridsskriften mot Borelius ss. 44 o.
f. (anm. 94)
3) Edfeldt, p. anf. st. s. 22, Boström, Skrifter II. s. 271.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
