Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
eller såsom mer eller mindre motsatsen till hvad den är i sin
sanning och ursprunglighet !).
Af denna lära drager Boström ibland annat den vigtiga
slutsatsen, att människans uppfattning af sin egen idé aldrig kan
fullkomligt sammanfalla med Guds uppfattning af den samma,
eller att hon aldrig för sig själf eller för sitt eget medvetande
kan blifva hvad hon för Gud evigt är. Äfven i hennes högsta
aktuella lifsform förmår människan icke med samma klarhet
som Gud genomskäda sitt förhållande till honom och de öfriga
väsendena, hvilket m. a. o. äfven kan uttryckas sä, att till
och med i denna högsta lifsform måste för henne komma att
kvarstå ät minstone en skugga af sinlighet ?).
Också förklarar Boström, att emedan Gud fullkomligt
genomskädar människoidéen, så vet han icke blott att männ-
iskan för sitt eget medvetande har vår närvarande fenomen-
verld, utan Gud fattar äfven sub eternitatis specie alla de feno-
menverldar, hvilka människan under sin utveckling genom hela
mångfalden af sina lifsformer har för sitt medvetande ?).
Såsom man finner, gifver Boström en verklig och ifrån
hans ståndpunkt följdriktig förklaring af den sinliga verlden,
hvilket däremot icke är händelsen med hr Edfeldt. Denne
inskränker sig nämligen till en blott försäkran, att de oänd-
liga väsendena fentia absoluta), som ingå i Gud, skola, när
de tänkas, icke blott såsom Guds bestämningar, utan såsom
«tillvarande», d. v. s. såsom förnimmande subjekt för sig själfva,
vara relativa, ändliga eller sinligt förnuftiga väsenden (rntia
!) Jfr Boström, Skrifter II. ss. 276 (slutet) o. ff., 279 o. f. 488 (mom.
26), 489 (mom. 29). — Upplysande för Boströms åsigt angående den sinliga
verlden är äfven följande yttrande i stridskraften mot Borelius s. 53:
«Människan t. ex. är i och för själf blott ande och förblir i och för sig
själf blott ande i evighet. Sin kropp och sin yitre (materiella) verld får
hon blott xatre ovupsePnxdås, d. v. s. genom någonting annat än sig själf.
Hon får den nämligen genom sitt förhållanda till de öfriga andliga
väsendena, hvilka alla bestämma hennes själfmedvetande eller förnimmas
af henne, men hvilka hon såsom ändlig ej kan förnimma fullkomligt och
därföre måste förnimma såsom mer eller mindre annat än hvad de äro ;
sin sanning, d. v. s. såsom någonting mer eller’ mindre yttre och materielt.»
2) Jfr Boström, Skrifter IL ss. 294 o. f.
3) Boström, Skrifter II. ss. 530—533. Jfr Stridsskriften mot Borelius s. 61.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
