Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 BJÖRNSTJERNE BJORNSONS NYASTE BOK.
Om filantropinismen påminner i viss mån äfven förfrs
prononcerade rädsla för :4ekse-tyngseb och öfverhufvud för alt
hemarbete, i omedelbar förening med det starka betonandet däraf,
att all undervisning borde göras så lätt och angenäm och roande
som möjligt och för den skull grundas förnämligast på muntliga
föredrag och åskådningsmaterial; — men det ligger här mycket
närmare till hands att tänka på den vid de norska likasom vid
de danska folkhögskolorna ännu altjämt tämligen enrådande
grundt-vigianismen. Att det ofta återkommande talet om åskådlighet och
omedelbarhet, om »det lefvande ordets makt* o. dyl. i och för
sig är i hög grad beaktansvärdt, detta lär det väl numera icke
falla någon förnuftig människa in att på allvar vilja bestrida.
Men väl torde skäl finnas till att å andra sidan erinra därom,
att man verkligen kan gå för långt äfven i den vägen, att en
för långt drifven äflan efter att vara intressant och underhållande
icke alltid är förenlig med sann grundlighet, att den fast mera
löper fara att slå öfver i en viss »doktrinær Umiddelbarhed> och
lätt nog kan urarta till ett »Afguderi med det lydende Ord, med
Ordlyden som saadan — ikke væsentligt forskjelligt fra det
Afguderi, som fra en motsat Side bedrives med Skriftens Bogstav». *)
— Till sist må det vara tillåtet att draga i tvifvelsmål, om det
kan vara så alldeles välbetänkt att vilja i en flickskola införa en
hel del sådana nya ämnen som t. ex. undervisning i hjärnans
fysiologi. Det kan nämligen på goda grunder sättas i fråga, huru
vida ett sådant förfaringssätt verkligen kan leda till något annat
resultat än en abstrakt och skäligen ytlig encyklopedism, som för
länge sedan är utdömd af all sund pedagogik.
En roman är ingen vetenskaplig afhandling och bör ju
icke häller bedömas efter samma stränga måttstock som en sådan.
Det må för den skull vara nog att här hafva i korthet antydt
några få kritiska punkter i B. Bjørnsons pedagogiska
funderingar, hvilka helt visst icke kunna fritagas från rätt mycken
objets de leur curiosité, ou s’il vaut vieux leur donner le change par de
modestes erreurs. Je pense qu’il ne faut faire ni l’un ni 1’autre. Premièrement,
cette curiosité ne leur vient point sans qu’on y ait donné lieu. Il faut donc
faire en sorte qu’ils ne l’ait pas. En second lieu, des questions qu’on n’est
pas forcé de résoudre n’exigent point qu’on trompe celui qui les fait: il vaut
mieux lui imposer silence que de lui répondre en mentant. .. Enfin, si l*on
prend le parti de répondre, que ce soit avec la pius grande simplicité, sans
mystère, sans embarras, sans sourire. Il y a beaucoup moins de danger à
satisfaire la curiosité de 1’enfant qu’à Texciter ... Si Ton ne doit pas
per-mettre aux jeunes gar^ons des questions indiscrètes, à pius forte raison doit
ön les interdire à de jeunes lilles, dont la curiosité satisfaile ou mal éludée
est bien d’une autre conséquence, vu leur pénétration à pressentir les
my-stères qu’on leur cache, et leur adresse à les découvrir" — Emile ou de
Véducation (Paris 1852)5.243—245; 459.
*) Jmfr M. J. Monrads betraktelser öfver grundtvigianismen, i hans
Tanke-• retninger i den nyere Tid, s. 133.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
