Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
DEN FEMTE MAJ.
Jag såg på tronen honom stråla,
Och hastigt stiga, falla såg,
Och åter stiga, men min lyra
Ej" strängades till hjeltens lof:
Han blef af tusen röster prisad,
Förherrligad — min sångmö teg.
Nu se’n glansen har försvunnit,
Låga smickret mer ej höres,
Hat och kärlek slocknat båda,
Skall min genius högt förkunna
Sina känslor vid den urna, .
Som förvarar mannens stoft.
På stormens vingar genom verlden
Han for med blixten i sin hand,
Från Alperna till Pyramiden,
Från Manzanares och till Rhen.
Från ena hafvet till det andra,
Från Scylla och till Tanais.
Var han verkligt stor? Den frågan
Efterverlden skall besvara!
Må den Evige vi vörda,
Som en gån g på jorden ville
At en dödlig skänka magten,
Stor som Hans derofvan skyn.
Oändlig längtan fyllde hjertat,
Att herrska var hans lefnadsmål,
Titanen lik hans tanke hvälfdes,
Att lägga verlden för sin fot,
Hvad knappast hoppet vågat drömma,
Hvad vanvett syntes, vann han dock.
Allt han pröfvat: lyckan, äran,
Större efter farans dagar,
Seger, nederlag och landsflygt,
Allt det högsta, allt det lägsta,
Tvenne gånger djupt i stoftet
Störtad ifrån magtens höjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
