Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 IO läroverkskomiténs betänkande.
blifva den qvitt. Annat är förhållandet med latinet, hvilket
med oböjlig stränghet fordras i eller åtminstone för tillträde
till, snart sagdt, alla akademiska examina. Utesluter man
detta från sin skolkurs, har man sålunda så godt som stängt
vägen till universitetsstudier för sig. Häraf har följden
blifvit, att vår skolungdom sedan 1869 allt mer öfvergifvit den
helklassiska linien, å hvilken läses både latin och grekiska
(A-linien), och på sista tiden äfven börjat draga sig från den
reala linien, som är utan både latin och grekiska (C-linien),
för att samla sig å den halfklassiska linien, som lemnar
undervisning i latin, men icke i grekiska (B-linien). Nu visar
sig emellertid, beklagligen, förhållandet vara det, att våra
latinstudenter beträffande de reala vetenskaperna äro alldeles
omogna för universitetsstudier, i det att å ena sidan de af
skolstadgan i dessa ämnen föreskrifna kurserna äro alldeles
för små och nämnda kurser å andra sidan i de ’flesta fall
blifvit mindre väl inhemtade. Får man tro, hvad som
yttrats inom universitetens matematisk-naturvetenskapliga
sektioner, skulle latinliniens lärjungar efter regeln fullständigt
sakna nödiga förkunskaper för att kunna draga någon nytta
af den akademiska undervisningen inom berörda sektioner,
ja, det, som öfverhufvud gjorde det möjligt att ännu några
studier derinom bedrefves, vore att en och annan lärjunge
under sin skoltid genom privatstudier, alldeles oberoende
af läroverkets undervisningsplan, förvärfvat sig de oumbärliga
förkunskaperna. Till belysning af de reala ämnenas
ömkliga ställning vid universiteten upptager komitén ock en
statistisk redogörelse för antalet af de filosofie kandidat- och
licentiatexamina, som från och med år 1877 aflagts inför
den ena eller andra af de filosofiska fakulteternas sektioner,
äfvensom för antalet docentutnämningar inom hvardera
sektionen under samma tid, hvaraf framgår att mot 347
kan-didat- och 87 licentiatexamina samt 37 docentutnämningar
inom de humanistiska sektionerna svara 174 kandidat- och
40 licentiatexamina samt 19 docentutnämningar inom de
matematisk-naturvetenskapliga sektionerna.
Men af de reala ämnenas dåliga ställning vid skolan
följer ingalunda, att öfriga ämnen der stå sig bra. Komitén
anser tvärtom, att äfven andra ämnens ställning lemnar åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
