Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 IO
läroverkskomiténs betänkande.
hållas uppe, och nationen i sin helhet skall kunna fortgå i
utveckling utan att nedsjunka under andra folks bildningsnivå.
Detta framställnigssätt gör oss böjda att antaga, det våra.
studenter i afseende på lärokurser och grundligheten i dessas
inhemtande för närvarande äro likstälda med grannländernas.
I denna uppfattning styrkes man, då man i det följande
finner, att komitén anser sig sakna anledning att i allmänhet
fordra någon ändring af de nuvarande lärokurserna, utan
föreslår att de i det hela må blifva oförändrade, hvarför ock
den förlängning af läsåret med två veckor, som ifrågasätter
blott har till ändamål att möjliggöra en nedsättning af
arbetstiden för dag och vecka utan minskning af
undervisningens omfång och grundlighet (I ss. 186 och 194). En hastig
blick på de allmänna rubriker, som upptagas i den anförda
tabellen öfver studentkurserna, väcker icke heller tvifvel på
denna menings riktighet.
Emellertid förekomma dock omständigheter, som kunna
leda oss på andra tankar. Så kan det knappast undgå att
väcka uppmärksamhet, att komitén icke bland skälen mot
indragningen af första klassen anför den erfarenhet vi sjelfve
hafva af en sådan indragnings verkliga resultat. År 1869
indrogs nämligen, såsom äfven komitén omnämner,
dåvarande första klassen och höjdes i sammanhang dermed
inträdesåldern och inträdesfordringarna. Dessa sjönko dock
ganska hastigt på grund af la force des%ckases, och 187$
återfinna vi samma ålder och fordringar för inträde i första
klassen, som 1859 stadgades. Skilnaden är nu blott att den
högsta klassen saknas och att kunskapsmåttet minskats med
en årskurs. Och att detta kunskapsmått ingalunda var för
stort, har man skäl att antaga deraf,. att af dem, som,
efter att hafva tillegnat sig detsamma, 1872—74 blefvo
studenter, ännu efter 9 till 11 år icke afslutat sina
examensstudier.
Samma misstanke födes hos oss, då vi begrunda de
upplysningar om läsårets längd i olika länder och den
jemförelse mellan lästimmarnas antal i våra grannländers skolor,
som komitén i annat sammanhang och för annat ändamål
meddelar. Då vi få veta, att det i Norge läses 43 */* veckor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
