Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 IO läroverkskomiténs betänkande.
om året, i Danmark 43 och i Preussen 42, men i Sverige
blott 34 och icke ens det i de högre klasserna, samt att
arbetet under hvarje - läsvecka är väl så strängt i nämnda
länder som hos oss, så är lätt att räkna ut, att de norske,
danske och preussiske studenterna under sin skolkurs
arbetat 68 till 81 veckor mer än de svenske eller med andra ord
så mycket, som man i Sverige skulle hinna med under en
u-årig skolkurs. Har månne allt detta arbete i våra
grannländer blifvit utan resultat, eller är vår ungdom så mycket
bättre begåfvad än deras? Ah nej, intetdera. Granskar man
kurserna i detalj, finner man nog, att skilnaden är ganska
betydlig, ehuru den kanske är mindre på papperet än i
verkligheten. Att komitén icke märkt denna skilnad, är högst
förvånansvärdt, då den ju egnat mycken omsorg åt studiet
och framställningen af berörda länders skolväsende.
Emellertid får man väl antaga, att den icke märkt densamma, ty
eljest kunde den knappast undgått att undersöka, huruvida
det icke innebär någon fara för vår bildning, att våra
studenter komma till akademien och den högre
tillämpningsskolan vida sämre förberedda än grannländernas, samt att
vår ungdom på hvaije åldersstadium är i bildning
underlägsen deras. Möjligen ligger roten till hela det gängse
missnöjet med vårt skolväsende just i detta förhållande.
Kunskap är magt. Och med vår tids lätta och lifliga samfärdsel
samt oerhörda konkurrens måste en underlägsenhet i
kunskap snart göra sig märkbar i det praktiska lifvet och i följd
deraf en missbelåtenhet med de för handen varande
skolförhållandena uppstå, utan att man derför genast inser, hvari
felet egentligen ligger.
Men kanske förhållandet kan utjemnas derigenom, att
våra lärjungar stå lika mycket framom grannländernas i
kroppslig helsa, som de stå efter dem i kunskaper. I sådant
fall vore kanhända faran ej sä stor. Ty värr måste vi dock
försaka äfven denna tröst. Ty åtminstone hvad Danmark
angår, är det alldeles tydligt, att vi äfven i nämnda
hänseende äro sämre stälda. Ofvan omtalade danska
kommission upplyser nämligen (s. 21), att sjuklighetsprocenten
ideras latinskolor är 32, i uppfostringsanstalterna Sorö Aka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
