Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 IO LÄROVERKSKOMITÉNS BETÄNKANDE.
rast i 10 minuter, sä minskas derigenom den faktiska
lästiden med en timme om dagen eller 3 timmar i veckan,
så att undervisningstiden i denna klass faktiskt blott utgör
27 timmar i veckan. Ökas åter hvarje rast med 5 minuter,
minskas lästiden i veckan med 41/* timmar och utgör i sjelfva
verket blott 25 x\% timmar. Beräknar man vidare, såsom
komitén gör, det nuvarande läsåret till 33 och det nya till 35
läsveckor, så skulle ifrågavarande klass, som nu på läsåret
erhåller 891 timmars undervisning, enligt den nya ordningen
erhålla 8921/* timmar eller blott i1/* timme mer än nu. För
en klass med fem timmars undervisning om dagen uppätes
sålunda hela den föreslagna tillökningen i läsåret af den
likaledes föreslagna tillökningen i rasterna; och då komitén
alls icke tagit hänsyn härtill, måste dess beräkningar af den
genom dess förslag ökade eller minskade undervisningstiden
i de särskilda ämnena blifva ej så litet felaktiga.
Såsom högst betänkligt måste man för öfrigt beteckna
komiténs sätt att bestämma skoltimmarnes antal i de lägre
klasserna. Ehuru komitén förklarar sig fullständigt gilla
skol-stadgans föreskrift, att hemlexor i de nedersta klasserna böra
sparsamt begagnas och endast småningom ökas, i den mån
lärjungens kropps- och själskraft utvecklas (I. s. 189), och
erkänner, att det är svårt att om hemarbetet vinna fullt säker
kännedom eller att derom lemna i allo praktiskt
verkställbara föreskrifter, så börjar den dock med att utan
motivering fixera den tid, som i de fem lägre klasserna skall
användas till hemarbete, och låter antalet lektionstimmar i
skolan deraf blifva beroende. Huru godtyckligt ett sådant
förfarande i sjelfva verket är, inser man först, om man
betänker, huru ofantligt tiden för hemarbetet i berörda klasser
varierar på grund af dels lärjungarnes olika begåfning, flit,
arbetssätt, husliga förhållanden m. m., dels lärarnes olika
fordringar och sätt att förbereda hemarbetena. Vid tal, som
vexla så betydligt och så att säga nyckfullt som de
ifrågavarande, kan egentligen intet verkligt medeltal finnas, som
kan läggas till grund för en beräkning. Det statistiska
medeltalet far nämligen icke förvexlas med det aritmetiska
mediet af en mängd siffror, tillkomna under helt olika
förutsättningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
