Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK DRAMATISK KONST.
279
Fredrikson. Men en vacker dag skall han utdela en tredje role,
som hör tillsamma fack: Richelieu i Fröken de Belle-Isle.
Detta stycke skall spelas med historisk färg, med historisk
karaktär, i historisk kostym. Och endast detta hindrar valet
af hr Fredrikson. Ty dennes fack omfatta ej annat än roler
i modern kostym. Den ypperligt återgifna intriganten i
Scribes Kotteriet sammansnöres till en stel typ i
prefektens silfverbroderade frack i När damerna föra krig>
och den maktlystna uppkomlingen Vernouillet i Moderna
vinglare förlorar alldeles hållningen, när han i Severo
To-rdli antar den historiska formen af kondottieren Spinola,
med hvars rustning och sabel hr Fredrikson skramlar
som en istadig häst med sin bjällerkrans. Och ett annat
exempel, detta gällande rolefördelningen på Nya teatern.
Hr Josephson gaf med rätta Dunois i Jungfrun från
Or-lians åt hr Engelbrecht. Han bar den historiska drägten
förträffligt och gaf en vacker bild af den ädla,
fosterlandsälskande hjälten. Men hr Molander misstog sig, när han
tilldelade hr Engelbrecht en röle af samma fack, Vaudray
i Herr ministern. I den moderna redingoten blef hr
Engelbrecht onaturlig, bombastisk och gauche. Och hr
Molander begick liknande fel, när han lät hr Engelbrecht som
den öfverförfinade, blaserade grefve Jacques de Meuse
i Hertiginnan Martin vräka sig baklänges i en fåtölj och
putsa sina naglar, medan han framställer sitt frieri till
Suzannes far. — Facket är således ej nog. Till och med rent
yttre förhållanden kunna tvinga regissören att välja inom
facket.
När emellertid rolefördelningen försiggått, låter
regissören skådespelarne genom uppläsning eller kollationering
få en förberedande kännedom om det stycke, hvari de skola
uppträda, och om den plats i dess bygnad, som de hvar
och en skola intaga. Han anvisar dem på en förberedande
repetition de entréer, sortier och placeringar, som författaren
bestämt eller som nödvändigtvis betingas af de dekorationer
och den möblering, han vill använda. — Nog torde ännu
regissörer finnas, som vid sceneriet påtvinga sma sujetter
noggranna föreskrifter om hvar, när och hur de i hvarje
scen skola sätta sig, stiga upp, sträcka armarna mot publi-
Ny Sv. Tidskr. 6:te &rg:s 4:e håfte. ai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
