Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 nyaste bidrag till vårt fäderneslands historia.
en för fackmän afsedd kritisk öfversigt eller ens någon
utförligare exposé af dessa arbetens innehåll, torde det rätta vara att
framhålla just hvad vi här ofvan angifvit, de nya resultat, till
hvilka desse författare kommit, eller det väsentliga af hvad de
eljes framlagt. Såsom synes, utbreda sig dessa arbeten öfver
en icke ringa del af vår historia, men med det mål, vi satt oss
före med afseende på deras betraktande, anse vi oss mindre
bundna af deras historiska ordning än af innehållets samhörighet.
De två först nämda af dessa skrifter kunna redan på
förhand sägas vara af större intresse än de öfriga, enär de
upptaga frågor, som man i allmänhet ansett vara fullkomligt
utage-rade och.derför undanlagda utan att skola störas ens af någon
kritik, helst framstående forskare — för att ej säga vår ypperste
häfdatecknare — med storheten af sitt namn häfdat åsigter, som
annat småfolk derför ej ens kommit att tänka på såsom
möjligen mindre riktiga.
Alltsedan vår yfverborna historieskrifning, som böljade
Sveriges historia med berättelsen om »Rimtursar, jättar och trolh,
om »Fornjot och hans ätt» och fortsatte med Ynglingasagans
långa konungarad, med de många Karlarne och Erikarne oy s. v.,
fått vika för en nyktrare åskådning, mera sansad patriotism och
sund kritik, hafva vi nöjt oss med den kunskap om vår forntid,
som detta århundrades moderna vetenskap, arkeologien, skänkt
oss. I stället för den långa raden af töckniga konungagestalter
och deras ännu dunklare bedrifter, hafva vi fått så att säga reel
vara i stenyxor, flintknifvar, bronsspännen o. s. v., och äfven om
dessa någon gång ledt forskares fantasi nog långt ut på
hypotesernas förrädiska stråt, hafva de dock onekligen gifvit oss en
storartad totalbild af vår forntid och dess odling, inför hvars
verklighet vi med ett visst öfverlägset smålöje tänka på de
nyssnämda ^dikterna? från denna forntid.
Det är derför med en känsla af öfverraskning man i den
första af ofvannämda afhandlingar finner såsom dess resultat:
en restitution af en del — låt vara en ringa — af den
förkastade sagohistorien, på samma gång som förf. slopar det lilla»
som andre forskare velat åt oss vindicera af densamma.
Uti Antiqvarisk Tidskrift del. 8 h. 2 har hr Fahlbeck
underkastat det gamla, ofta citerade, men eget nog hittills icke på
vårt språk utgifna angelsachsiska qvädet om Beovulf, Geaternas
konung, en synnerligen skarpsinnig undersökning beträffande dess
värde såsom källa för nordisk fornhistoria.
Såsom resultat af denna undersökning — hvad vår historia
beträffar — framgår först och främst, att icke med Geaterna
kan menas Götarne, såsom hittills tagits för gifvet af de flesta
fojrskare, och att således icke heller deras konung Beovulf kan
insättas såsom den förste historiske konungagestalten i Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
