Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
hos denna nya författarinna tillgjord, blaserad drifhusaktighet. I
stället för den förres kraftiga allvar här raffineradt koketteri. Och
öfver hela Stella Kleves skildring hvilar den tryckande kvalmiga
parfymatmosfilr, som man t. ex. möter i Herman Bångs »Phaedra»,
— här blott liksom simplare och än mera tillgjord, dà den här
mindre är alster af en ursprunglig originalitet, än uttrycket för
en efterbildning, ledd af dålig smak.
Och denna bok säges vara skrifven af en tjuguårig svensk
flicka! Så mycket pinsammare blir totalintrycket. Man kan
om författarinnan bli frestad att säga, hvad en person i
berättelsen sflger om dess hjältinna: »Saken är den, att ni på en gång
är fysiskt och moraliskt sjuk». Berta svarar, att hon »måtte
vara född blasée». Denna half-ursäkt tyckes knappast förf. själf
kunna åberopa för sig; ty i hvems skola Stella Kleve lärt sig
maneret, skulle man lätt märka redan af de första sidorna i
boken, äfven om »Phædras» författare ej skrifvit ett smickrande
förord till den. Han säger däri bl. a., att »hvert kapitel er
ble-vet til næsten under hans öine» och berömmer den »för en
vidunderlig oprigtighed, en næsten naiv sanddruhed». Lägg så
härtill, att Stella Kleve tagit till hjälte i berättelsen en ung
författare, på hvars identitet man svårligen kan misstaga sig:
»Namnet hade man på senare tiden hört ofta nog, namnet
pà den unge danske diktaren, som så ’lät tala om sig\
Han var en af dessa människor, som äga den gåfvan att
frappera öfver allt och i allt — till och med genom sitt yttre.
Också hängde hans porträtt i stort format i alla
boklåds-fönster, och folk stannade alltid och såg på det — i synnerhet
damer.
Han var framstäld i full sällskapstoalett — svart frack, hvit
väst — djupt urringad — och atlashalsduk. I knapphålet en
stor rosenbukett.
Ställningen var trött — ena armen krökt och slagen upp
om fåtöljens ryggstöd, den andra hängde slapt utmed sidan, och
handen hvilade på knäet.
Han satt starkt i profil och med hufvudet så framåtlutadt,
att man såg ett långt stycke af halsen ned mot skjortkragen.
Nacken mycket hvälfd och hjässan bred; håret är alldeles svart
och faller ned öfver pannan i en lång, tjock lugg. Därunder
titta ögonen fram — stora, vidunderligt stora, svarta ögon med
djup, skygg och drömmande blick. Näsan skjuter skarpt fram
— litet böjd; munnen fint tecknad och med uppåtkrökt
öfverläpp — är tätt sluten och den runda, släta hakan starkt
framkörd.
Där låg något teatraliskt öfver hela denna figur — något
sökt. Man sade också ganska öppet, att han ville göra reklam
med sitt utseende.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
