Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
romaner och noveller.
415
på någon akademisk auktoritet, då vi göra denna anmärkning;
utan blott på det nyssanförda: att språkets uppgift är att göra
tankarna och känslorna förstådda och meddelade från författaren
till läsaren. — Emellertid, det är så sällan, som dessa egenheter
förekomma, att de ej märkbart störa totalintrycket. Detta förblir
tvärtom synnerligen godt. Stilen är väl icke mycket färgrik,
snarare något kall i sin stränga enkelhet. Men denna allvarliga
form smyger sig troget efter det allvarliga innehållet. Och när
det gäller att använda ett kraftigt betecknande uttryck, så vet
Ernst Ahlgren alltid att finna det rätta ordet. Särskildt möter
man här och där humoristiska eller komiska uttryck, som äro
mästerligt pointerade och beundransvärda genom sin konstnärliga
måttfullhet.
Tränger man bakom det så att säga yttre stilskalet till den
mera inre stilen och karaktäristiken, så äro äfven dessa
merendels ypperliga. Det är icke blott hufvudpersonerna, som äro väl
tecknade, utan äfven flera bifigurer äro skizzerade med en
träffsäkerhet och finhet, som ej lemnar något öfrigt att önska. Så
framstå de alla så lefvande, trots skildringens strama knapphet,
alltifrån den hyperromantiske bodbetjänten och den
mammons-tjänande presten ända till Richards näpna lilla fru och Selmas
gamle far, som förf. vetat att teckna så älsklig och vinnande,
trots att vi alltför väl få veta att hans goda hjärta är paradt
med slarfvens oduglighet och lättsinne. — Särskildt är dialogen
ypperlig, då förf. genom den velat karaktärisera en personlighet.
Så t. ex. Selmas pensionsaktiga uttryck i de förträfTliga båda
första kapitlen; och patron Kristersons svar till sin hustru i
slutkapitlet, — dessa den prosaiske goddagspiltens tanklösa
vädjanden till »sens commun», som så ypperligt karaktärisera hans
oförmåga att ens fatta hvad frågan gäller. — Vissa delar af
skildringen äro också tecknade särskildt »con amore», så att bilden
därigenom får något personligt vinnande öfver sig. I synnerhet
gäller detta om skildringen af Selmas förhållande till Richard,
särskildt af deras kamratlif i hennes fars hem. Och alltigenom
slår under skildringen ett varmt, ärligt hjärta, som måste väcka
sympati för den längtan efter sanning och kärlek, som utgör
bokens positiva grundelement.
»Pengar» är i det hela ett betydande arbete och i mycket
en heder för vår literatur, — i ett och annat ett af dess allra
bästa alster.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
