Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425 om reglementerad rättskrifning.
närvarande verkligen uttalas; men att afvikelser från den
fonetiska grundsatsen måste göras af flere anledningar, först
och främst på grund af den djupt rotade böjelsen hos det
öfverväldigande flertalet af den skrifvande och läsande
allmänheten att vid alla böjningsformer, ordbildningar och
sammansättningar bibehålla stamstafvelsen så mycket som
möjligt oförändrad (t. ex. kennt, kenntlich, Kenntnis,
Er-kenntlichkeit med två n> häuslich och Wälle (Wall) med ä
o. s. v.). Emellertid var man öfverens derom, att icke af
hänsyn till det historiska intresset bibehålla i skriften
bokstäfver, som numera icke höras, på grund af deras forna
bruk (med anledning häraf utmönstrades i första rummet
det s. k. historiska //, t ex. i Ståhl, väl att skilja från
förlängnings-Å, t. ex. i Fehler). Från dessa utgångspunkter
genomgick kommissionen den tyska rättskrifningen i afsigt
att åstadkomma en »måttfull reform». Dess betänkande
offentliggjordes och framkallade en liflig diskussion i
tidningar, tidskrifter och talrika broschyrer. Dess förslag
angreps häftigt både af fonetiker och historiker; emellertid
uppbars det hos allmänheten af von Raumers auktoritet, och
betydande stämmor höjdes till dess försvar. Regeringarna
höllo sig likväl ännu tillbaka. De fåtaliga och vexlande
majoriteter, hvarpå kommissionens beslut i detaljerna som
oftast berodde, syntes nämligen icke egnade att åstadkomma
enighet, utan snarare att befasta och skärpa motsatserna.
Man nöjde sig derför med att offentliggöra kommissionens
förhandlingar för att se, om icke genom den deraf
framkallade diskussionen åsigterna skulle klarna och större
endrägt ernås. Detta blef också verkligen förhållandet. De
Raumerska grundsatserna vunno genom den klarhet,
hvarmed de framstälts, och genom hofsamheten och
måttfullheten i de föreslagna förändringarna allt större och större
erkännande.
Med stöd häraf lät österrikiska regeringen på
grundvalen af det Raumerska förslaget utarbeta en
rättskrifningslära, som den 2 Augusti 1879 anbefaldes till efterföljd
närmast vid folkskolorna. Redan den 21 derpå följande
September påbjöd den bayerska regeringen för alla bayerska
skolor en rättskrifningslära, bygd på samma grunder, men i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
