- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1885 /
426

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

426

om reglementerad rättskrifning.

enskilda punkter afvikande från den österrikiska. Fyra
månader senare eller den 21 Januari 1880 faststäldes genom
ett ministerialbeslut rättskrifningsnormen för de preussiska
skolorna. Den innehålles i ett litet häfte med titel »Regeln
und Wörterverzeichnis für die deutsche Rechtschreibung zum
Gebrauch an den preussischen Schulen» och afviker
egentligen blott i uppställning och redaktion från den bayerska.
Denna rättskrifningslära skulle från början af läsåret 1880—81
läggas till grund för undervisningen i ortografi och tjena
såsom rättskrifningsnorm för lärjungarnes skriftliga arbeten
i alla preussiska skolor och folkskolelärareseminarier.
Vidare skulle alla tyska läseböcker, som skulle kunna komma i
fråga att införas i skolorna, äfvensom nya upplagor af de
redan införda iakttaga den föreskrifna ortografien. Beträffande
öfriga läroböcker, som användes i skolorna, skulle man söka
att så snart som möjligt få den faststälda rättskrifningen
deri införd, särskildt skulle alla läroböcker, som icke
iakttagit den samma inom fem år, aflägsnas ur de tre lägsta
klasserna vid de högre skolorna. Slutligen skulle det åligga
de särskilda skolstyrelserna att vidtaga de anordningar och
åtgärder, som för sakens lyckliga genomförande kunde
erfordras.

Fråga vi nu efter grunderna dertill, att rättskrifningssaken
i Tyskland fick denna utgång, sä kan väl svaret knappast
blifva annat, än att dessa hufvudsakligen äro att söka dels
i det synnerligen lifligt kända behofvet af större enhet,
fasthet och förenkling i reglerna för rättskrifningen, dels i det
stora anseende, som numera aflidne professor R. von
Rau-mer åtnjöt på detta område såväl hos regeringarna som
hos den stora bildade allmänheten.

Vända vi åter blicken på vårt eget land för att tillse,
huru det förhåller sig hos oss i dessa afseenden, så torde
det väl vara otvifvelaktigt, att man i vida kretsar djupt
grämer sig öfver det myckna vacklande, onödigt svåra och
oändamålsenliga i vår nuvarande rättskrifning samt lifligt
längtar efter enhet, fasthet och förenkling; men jag tror ej,
att jag skall förnärma någon af våra språkforskare, om
jag påstår, att hos oss icke för närvarande finnes någon,
som ens tillnärmelsevis eger det anseende på ifrågavarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 14:09:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1885/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free