Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
ROMANER OCH NOVELLER. 472
Emellertid — Tor Hedbergs nya arbete är en heder för
sin unge författare och visar stora framsteg öfver hans
debut-alster, »Högre uppgifter». Det är icke en af dessa lätt utkastade
skizzsamlingar, som på senare tiden blifvit så vanliga, utan ett
allvarligt, genomtänkt och genomarbetadt konstverk, värdt all
den aktning, som ett sådant bör tillkomma. Det finnes mycket
i denna en uppkomlings historia, som är så slående sannt, att
det tillsammans med den kraft, hvarmed det är skildradt, griper
läsaren djupt. Och i den kärfva kraften, i den nästan brutala
energi, som gör sig gällande på hvarje sida, röjer man en
ungdomlig helsa och sundhet, som åtminstone förefaller mig mera
tilltalande än den nästan sjukliga finkänsligheten, nervositeten hos
Levertin.
Hufvudpersonen i Tor Hedbergs nya berättelse är en af
dessa samhällets vanlottade, som kommit till världen såsom
frukten af en olaglig förbindelse, — här mellan en rik bondson och
en fattig piga. Modern får smaka den förförda bondflickans ej
ovanliga lott och slutar såsom fattighjon, som vandrar från gård
till gård till fattigvårdskost. Det är Johannes’ första
livserfarenhet, vandringen med på den jämmerfärden, — en barndom med
litet mat och mycket stryk. Så kommer han i sin fars tjänst
såsom vallpojke. Fadern är nu en välbergad, ja rik bonde, som
är gift med en honom värdig hemmansdotter och styr med
järnhand sin gård. Johannes får af modern veta, att han egentligen
är arfvinge på den gården, och från den stunden fylles hela
hans själ af blott ett begär: hungèrn efter denna rikedom, som
han vaken och sofvande drömmer såsom sin. En tid har han
ock förhoppning om att nå målet. Hans fars lagliga äktenskap
är barnlöst, och han har ett halft löfte om att bli adopterad.
Men så gäckas hans hopp. Fadern får en laglig son, och
Johannes står lottlös. Förtviflan, raseriet, afundsjukan häröfver
drifva honom till att lägga mordbrand i den gård, som nu ej
kan bli hans. Så sluta sig fängelsets dörrar bakom honom. Det
är punkten efter hans sorgliga ungdomshistoria. — Utkommen
efter utståndet straff, upptages han välvilligt hos en
landthand-lerska såsom hennes boddräng. Hon har en dotter, och
Johannes ser i denna medlet att en gång trots allt nå sitt ständigt
eftertrådda mål, egodelarne. Han lurar på henne som katten
på sitt rof. Och slutligen får han henne i sitt våld. Hon låter
nämligen förföra sig af unge baronen på godset, och Johannes
får kunskap därom. Med hotet att yppa hennes hemlighet
tvingar han henne nu till äktenskap. Och så blir boden hans, och
sedan går det steg för steg, ända till dess att af
»Fattig-Johan-nes» blifvit »Penning-Karr». — Äktenskapet mellan Metta och
Johannes är dock blott halft, en fysisk förening blott.
Kärleken vaknar först, när det är för sent, när hustrun vid sin första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
