Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
590 det satt en fågel på lindeqvist.
Signe.
Nej, faster — nu vet du alldeles för mycket! (Kastar
sig ont hennes hats ock gömmer hufvudet J
Eleonore.
Ja, nu vet jag bara en sak till, och det är, att jag med
glädje skulle ge ut allt hvad jag eger och har, hela min
stiftsfrökenpension, om jag lefde den dag, då jag finge se
min kära, kära lilla flicka och min kära, kära gosse som ett
förlofvadt par. — Seså, släpp mig nu, Signe lilla, jag är
tvungen att gå in i gästrummet och ta ett litet tag här och
der med damvippan — det fins ingen piga på hela jorden,
som kan damma — det är också något som jag vet! (Gàr in
i gästrummet, tar med sig damvippan, som kon lagt ifrån sig på sybordet J
Scen 4.
Signe. Sedan Arvid.
(Signe står en stund i tankar, småler, tar upp ett fotografikort ur
klådningsfickan ock betraktar det. Hon kör icke att Arvid kommer in [från
venster]t förr ån kan är tätt bakom hennej
Arvid.
God middag, kusin!
Signe (förskräckt).
Arvid! (Gömmer hastigt kortet bakom ryggen).
Arvid.
Hvad har du för dig?
Signe.
Hvad jag har — —
Arvid.
Eller rättare sagdt: bakom dig.
Signe.
Det är ingenting alls.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
