Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1809 ÅRS GRUNDLAGSSTIFTARE OCH 186 6 ÅRS R. O. 642
met återkomma till en stadgad samhällsordning tvingade
dem att för tillfället bibehålla ståndsinrättningen och lemna
ombildningen deraf åt framtiden.»
I dessa sist anförda ord ligger till en början en bestämd
oriktighet. Då de särskilda stånden i juni och juli 1809.
uttalade sig för, att Riksdagsordningen skulle byggas på
den gamla grunden, skedde det visserligen med tanke på
eller under förutsättning af, att riksdagens sammansättning
under den närmaste framtiden borde ändras. Men den
ändring, hvarom fråga då var, gälde icke ståndsinrättningens
upphäfvande, utan endast vissa dittills orepresenterade*
klassers — ofrälse gods- och bruksegares — inrymmande i
representationen. *)
Ännu mer i ögonen fallande är dock den oriktighet,
som ligger i Borgareståndets yttrande, att 1809 års
Grundlagsstiftare med »enhälligt bifall% mottagit det memorial om
ståndsrepresentationens afskaffande, som
Konstitutions-Ut-skottet afgaf den 24 Mars 1810. Detta yttrande innehåller
nämligen en så uppenbar osanning, att det aldrig borde hafva
blifvit fäldt, minst i en offentlig handling af sådan betydelse,
som Borgareståndets nu nämda skrifvelse. Verkliga
förhållandet är, att i Ståndens protokoller icke finnes ett ord, vare
sig af gillande eller af ogillande, om memorialet, och att det
beslut, som Stånden derom fattade, bestod deri, att
betänkandet skulle förekomma till pröfning och afgörande vid nästa
riksdag**) — det enda beslut, som grundlagsenligt kunde
fattas. ***)
•) Jfr Konst.-Utsk. Mem. 2 juni 1809, s. 15 f.; Ridd. o. Ad. Prot.
1809—10, I, s. 670; Prestest. Prot. s. å. I, s. 346; Borgarest. Prot. s. å. I,
s. 299; Bondest. Prot. s. &. I, s. 463.
•’) Se Ridd. o. Ad. Prot. 1809-10, VI, 2, s. 348; Prestest. Prot. s.å.,
VI, s. 126; Borgareståndets Prot. s. å. VI, s. 321; Bondest. Prot s. å. X,
s. 359.
*••) Regeringsformen § 81 stadgade nämligen: "Riksens ständer må icke
å den Riksdag, då Utskottet någon sådan (= Grundlags-) ändring föreslår
utan först å den nästföljande derom besluta."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
