Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1809 ÅRS GRUNDLAGSSTIFTARE OCH 186 6 ÅRS R. O. 643
Borgareståndet vid 1860 års riksdag är, så vidt vi kunnat
finna, ensamt om den åsigten, att 1809 års Ständer enhälligt
uttalat sig för ståndsrepresentationens afskaffande. Deremot
har det från flere håll blifvit yttradt, att de män, som t
memorialet af den 24 Mars 1810 förordade Ståndsriksdagens
upphäfvande, voro de samme som de, hvilka uppgjort
förslaget till 1809 års Regeringsform. Af dessa yttranden skola
vi här nedan anföra de allra förnämsta.
I det anförande till Statsrådsprotokollet af den 5 januari
1863, som innehåller motiven till den nu gällande
Riksdagsordningen, yttrade Justitiestatsministern: »Redan det
Konstitutions-Utskott, efter hvars förslag vårt nuvarande
statsskick blifvit ordnadt, ansåg denna ståndsfördelning såsom
det hufvudsakliga felet i vår representation.» I det
Justitiestatsministerns yttrande, der dessa ord förekomma, instämde
Statsrådets öfrige ledamöter.
I det memorial, hvari 1863 års Konstitutions-Utskott
tillstyrkte förslaget till nu gällande Riksdagsordning, heter det:
>Redan innan 1809 års riksdag gått till ända, föreslog
dåvarande Konstitutions-Utskott, i ett den 24 Mars 1810 afgifvet
memorial, hufvudgrunderna för en förändrad
nationalrepresentation. Det omdöme, som dervid faldes om
ståndsinrättningen, är af så mycket större intresse, som det uttalades af
samma Utskott, från hvilket förslagen till nuvarande
Regeringsform och Riksdagsordning utgått,»
I den broschyr, som bär titeln »Betraktelser i
representationsfrågan af en svensk medborgare, som icke
undertecknat någon reformadress» (Upsala 1865), och som af månge
ansågs innehålla den statsrättsliga vetenskapens afgörande
domslut i den omtvistade frågan, yttrades bland annat (sid.
34—6): »De stora förbindelser, i hvilka Sverige står till de
män, som vid 1809 års riksdag ordnade den nya
författningen, kunna ej nog ofta erkännas. Konungamaktens och
folkrepresentationens förhållande till hvarandra bestämdes på ett
sätt, som knapt lemnade något öfrigt att önska. Men lika
erkändt detta är, lika beklagligt är det, att desse män
förhindrades att afhjelpa de af dem erkända brister i
representationsformen. Konstitutions-Utskottet fick nöja sig med att
i Memorialet den 24 Mars 1810 förklara, att fördelningen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
