Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Literaturanmälningar.
Nationalekonomikens grundläror i sammandrag, af Karl af
Geijerstam. Sthm, Jos. Seligmann & C:is förlag. Pris a kronor.
Förestående lilla arbete är, som titeln utsäger, en
kortfattad framställning af nationalekonomiens teori, eller för att
begagna förf:s terminologi, nationalekonomikens, — en nyhet i
beteckningsväg efter vissa utländska föredömen, hvilken vi anse
för närvarande fullkomligt onödig. Enligt uppgift i företalet är
boken en frukt af förf:s föreläsningsverksamhet vid Stockholms
Arbetareinstitut under åren 1884 och 1885. Den är alltså
närmast skrifven för den bildningssökande arbetaren och andre å
motsvarande kunskapsgrad.
Bedöma vi arbetet med hänsyn till den uppgift, som förf.
stält för detsamma, kunna vi med nöje erkänna det vara i det
stora hela ganska lyckadt. Dock gäller detta erkännande
hufvudsakligast framställningssättet. Stilen är enkel, och läsaren erhåller
med undantag af några få ställen utan svårighet en klar och tydlig
föreställning om det behandlade ämnet. Om detta alltid är en
förtjenst, blir densamma dubbelt större, när fråga är om
framställningen af en så abstrakt och ofta svårfattlig sak som
nationalekonomiens teori. Vi lyckönska alltså förf. till att i det afseendet hafva
löst sin uppgift väl. Samma fördelaktiga vitsord kan emellertid
anmälaren icke obetingadt gifva arbetet för dess innehåll eller vissa
af de läror, som förekomma deri. Mindre väsendtliga
anmärkningar i detta afseende äro i korthet följande.
Uti kapitlet om Bytet skulle vi vilja anmärka, att de sid.
56 f. gifna definitionerna på värdet och dess förmenta species,
bruks- och bytesvärde, äro långt ifrån korrekta. Definitionerna
på värdet och på bruksvärdet äro en och samma, och
bestämningen af bytesvärdet är så affattad, att man måste tro, att sjelfva
egenskapen att kunna bytas konstituerar förnödenheternas
bytesvärde. Men det vore mer än orättvist att för denna bristande
klarhet göra förf. någon svårare förebråelse. Värdets begrepp
hör till de svåraste punkterna inom nationalekonomien, och en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
