Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 EN AMERIKANSK SOCIALIST.
som för de andlige fäderna till det moderna samhället, li-
beralismens och upplysningsperiodens män, om de kunde
stå upp ur sina grafvar, höra och skåda, skulle synts vara
det orimligaste af allt orimligt.
Amerikas Förenta Stater är förverkligandet af den mo-
derna liberalismens ideal. Här ha dess drömmar om det sam-
hälleliga lifvets organisation i verkligheten stått fadder. Men
icke dess mindre uppträder samtidigt med den unga statens
första hundraårsfest en af dess egna söner och målar en tafla
öfver dess sociala missförhållanden, hvilken i bruket af mörka
färger icke står efter för dem, hvilka Europas socialistiske för-
fattare gifva af dess elände. Och grunden till det onda
finner han mer eller mindre just uti de principer, som kon-
stituera liberalismen och som här mer än annorstädes fått
fritt utveckla sig. Han förutspår ock, att de Förenta Staterna,
om de alltjemt lemnas till pris åt dessa principer, skola inom
en ej aflägsen framtid duka under för deras förstörande magt.
Det är det 19:de seklet, som här sitter till doms öfver det
18:de, arftagarne till liberalismen och dess frukter öfver dess
upphofsmän. En strängare dom kan ej fällas. — Är den
äfven rättvis? |
Ett uttömmande svar på sist nämda fråga kan här ej
gifvas; åtskillig belysning torde dock falla deröfver under
den granskning af H. Georges sociala teori, till hvilken vi
nu öfvergå. Denne författare inskränker sig icke i likhet
med så många andra moderna samhällsförbättrare till en blott
negativ kritik af det bestående; han vill äfven uppvisa det
ondas ursprung och medlen till dess botande. Hufvudinne-
hållet af hans lära är följande.
Den moderna civilisationen, hvilken daterar sig närmast
från storindustriens uppkomst med maskiner och med långt
drifven arbetsfördelning samt den friare näringslagstiftningen
d. v. s. från senare delen af förra århundradet, har en na-
turlig tendens att öka rikedomen för de rike, fattigdomen
för de fattige, att dela gränslöst öfverflöd åt några få, hål-
ögdt elände åt flertalet. Afståndet mellan rik och fattig ökas
sedan denna tid oafbrutet, och deraf följer en allt snabbare
deklasseringsprocess, hvarigenom större delen af befolkningen
sjunker ned i ett beroende förhållande, icke så mycket till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
