Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 EN AMERIKANSK SOCIALIST. .
räntan, minskas i st. f. att ökas. Denna har redan sjunkit
till ett minimum af 3 och 2 ?/o uti de stora penningcentra
och tenderar att ytterligare sjunka. Icke kapitalet alltså och
ännu mindre arbetet erhåller produktionens ständigt sti-
gande afkastning. Det är ägaren af naturfaktorn, jordägaren,
som tager densamma. — Här har man att söka källan till
tidens sociala onda.
Att åter denna orättvisa fördelning af produktionens
frukter är möjlig, beror på den privilegierade ställning, jord-
ägaren innehar såsom ägare till naturfaktorn, till åkerjord,
malmfält, kollager m. m. m. m. Kapitalet måste ha syssel-
sättning; arbetaren måste lefva; båda äro för detta ändamäl
hänvisade till naturen, jorden, all produktions urkälla. Men till-
trädet till densamma måste de köpa sig af jordägaren. Han
bestämmer dervid vilkoren. »Hvem jorden tillhör, honom
tillhöra dess frukter, hvita solskärmar och af stolthet rasande
elefanter» — lyder en sats uti ett gammalt indiskt förlänings-
bref, och sanningen af denna sats intygas af alla tiders och
alla folks historia.
Den skatt, som jordmonopolet sålunda utkräfver af ar-
bete och kapital, heter jordränta, grundränta. Grundräntan
är medlet, hvarigenom jordägaren tillegnar sig brorslotten
af produktionen. Hon visar sig dels i jordarrendet (jord-
värdet), dels i tomthyran. För att få bruka jorden och till-
godogöra sig dess håfvor och för att få bo på den betalar
massan af befolkningen en skatt till dess innehafvare. Denna
skatt stiger dertill jemsides med befolkningens tillväxt och
kulturframstegen. Men just detta är det skriande missför-
hållande, som gör civilisationen till en förbannelse snarare
än till en välsignelse, och som derför hotar att spränga
den i atomer. Ty vinsten af hela kulturarbetet på det
materiela området går på detta sätt uteslutande till jord-
ägaren. Flertalets ställning deremot, långt ifrån att höjas
och förbättras med stigande odling, fastmer försämras, ej blott
relativt d. v. s. under jemförelse med äldre tider, utan ock
absolut. Härtill bidraga äfven andra den moderna civilisatio-
nens egenheter såsom den fria konkurrensen, den långt drifna
arbetsfördelningen och den moderna produktionens natur att
vara maskin- och massproduktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
