Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN AMERIKANSK SOCIALIST. . 23
Men om sålunda arbetsherrens vilja beträffande arbe-
tarne i våra dagar är en annan, än hvad socialister och eko-
nomister tänkt sig, så ock hans förmåga att efter godtycke
behandla dem. De nyss skildrade sträfvandena att upplysa
och höja kroppsarbetarnes klass hafva satt denne vapen i
händerna till sjelfförsvar. Den fria föreningsrätten och den
genom den allmänna folkbildningen vunna skickligheten att
begagna sig deraf för sammanslutning till ringar, strejker
Oo. S. v. äro på god väg att ändra förhållandet derhän, att
arbetsgifvaren blir mer beroende af arbetaren än denne af
honom. — Huru kan man då, lefvande midt uti dessa för-
hållanden, alltjemt säga, att lönelagen enväldigt herskar uti
arbetarnes verld? Detta är så långt ifrån fallet, att man
fastmer ser en alldeles motsatt företeelse. Den civiliserade
menskligheten ökas snabbt i antal, men det oaktadt höjas
arbetslönerna, och arbetarnes ställning förbättras. Andra
krafter verka i våra samhällen än de, hvarom socialisterna
drömma, och dessa krafter, arbetande på fattigdomens minsk-
ning, äro starkare än de, som syfta till dess stegring.
Från H. Georges åsigter om lönelagen och den egent-
liga arbetarefrågan öfvergå vi nu till hans uppfattning af grund-
räntan och af den privata jordbesittningens ekonomiska verk-
ningar.
Om någonsin en nationalekonomisk företeelse vållat de
lärde hufvudbry, gäller detta om grundräntan. Engelsmannen
Ricardo är den, som, om ej först iakttagit, så dock först be- ’
skrifvit densamma. Detta inträffade 1817. Sedan dess har
man väldeliga disputerat om densamma, dess lagar och for-
mer, ja till och med om dess existens. Amerikanaren Carey
har med mycken talang bekämpat hela teorin. För att
emellertid ej trötta tidskriftens läsare med allt för mycken
nationalekonomisk teori, vilja vi ej uppehålla oss vid frågan
om grundräntans väsen. Nog af, hon existerar. Vår upp-
gift är att göra oss reda för hennes verkningar, och om
Henry George fattat dessa rätt.
Grundräntan är enligt H. George att förlikna vid en
svamp, lagd på jorden och skicklig att uti sig uppsuga arbe-
tets och kapitalets förenade afkastning, utan att någonsin
varda mättad. I arrendet och tomthyran — de lättast igen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
