Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 EN AMERIKANSK SOCIALIST.
känliga formerna deraf — samt i det stegrade priset på alla
jordbruksalster och råmaterialier, metaller, kol m. m., m. m.
tillegnar sig grundräntan lejonparten af produktionens fruk-
ter. Sjelf tillfaller hon jordägaren; denne är alltså herren,
hvilken arbete och kapital tjena.
Är denna uppfattning af grundräntans verkningar och
den privata jordbesittningens riktig? Vi svara både ja och
nej. Otvifvelaktigt kan det ekonomiska förloppet vid fördel-
ningen af arbetets frukter vara sådant, som George skildrat
detsamma, och faktiskt har det så varit vid åtskilliga skeden
uti historien. Men lika säkert är, att det långt ifrån alltid
gått och går till väga på samma sätt. George begår här
samma fel som det, hvarför vi så många gånger förut före-
brått honom; han konstruerar. Konstruktionen består nu
såsom oftast i generaliseringen af enstaka fall — och be-
träffande grundräntan, dess väsen och verkningar tyckes
onekligen detta förfaringssätt ha häfd för sig, ty så ha de
gjort alla, Ricardo, Carey, v. Thinen.
Som sagdt är, finnas verkligen åtskilliga exempel i histo-
rien på en sådan tingens utveckling, som den H. George i
sina arbeten så drastiskt skildrat. Nog har uti Indien den
satsen ägt sin fulla sanning, hvilken vår författare så ofta
upprepar: »hvem jorden tillhör, honom tillhöra dess frukter,
hvita solskärmar och af stolthet rasande elefanter». Vi kunna
vidare uti det forna Gallien, sådant det var, då Czsar lade
det under Rom, se liknande verkningar af jordbesittningen.
En fåtalig adel, som innehar allt land, och omkring hvar
höfding stora skaror af lifegne och gäldbundne. Slutligen
ställer Rom sjelft i flera tablåer det skakande skådespelet af
denna ekonomiska utveckling inför våra ögon. Det inträffade
i Italien under republikens tid, då latifundierna uppslöko
dess fria bondestånd. Det återtogs under kejsardömet efter
en lycklig ansats till en annan och bättre ordning (från midten
af 3. seklet) och ändade med sina verkningar uti medeltidens
lifegenskap och feodalism.
Men historien har ock andra lärdomar att bjuda oss, och
det just från det moderna samfundets egen barndom. Det
tredje ståndets uppkomst i Europa utgör väsendtligen ett
stycke ekonomisk historia; och i det hafva arbete och kapital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
