- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1886 /
43

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOVER DE HÖIE FJELDE.» 43

Det var ingen lätt sak att uppfostra lilla Rachel, och
hon gaf Mina anledning till många allvarliga funderingar,
både med afseende på hennes kropp och hennes själ.

En afton, då modren som vanligt lade sig på knä vid
hennes säng, för att läsa aftonbön med henne — den lilla
flickan var då en åtta år — stannade Rachel plötsligt och
sade: »Jag tycker inte om Jesus, han är otäck!» Med dar-
rande knän och hjertat i halsgropen böjde sig Mina öfver
sitt barn, för att få förklaring på detta fasansfulla uttryck.
Det kom då fram, att lilla Rachel tänkte på ett krucifix i
landskyrkan, ett gråmåladt, gammalt ett, der frälsaren var
framstäld som en liten vanskaplig figur med smala, sneda
ben, ett stort hufvud med ett ynkligt, förvridet ansigte, och
en väldig, förgyld gloria, som såg ut som ett fyrverkerihjul.
Det lättade ju något, då Mina uppfattade, hvad Rachel
menade med sin afsky. Men i alla fall — Hon måste tänka
på, kvem.det var, som det förestälde, och icke, om det var
mer eller mindre bra gjordt.

Ja, men det liknar honom ju inte alls», qved Rachel
med ynklig röst. »Jag tycker inte heller om mor der inne
på väggen. Den der otäcka madamen är inte min lilla mor.>
— »Den der otäcka madamen»> var ett porträtt af Mina, taget
i den fotografiska konstens första dagar, och då krinolinerna
och polka-ärmarne uppträdde i sin sista vanskapliga skepnad
ute på landet.

Både fadern och modern började snart sörja öfver, huru
deras barn tog ett ögonblickligt och bestämdt intryck af
menniskors utseende och derefter tänkte och handlade gent-
emot de respektive personerna. Det hjelpte icke, att fadern
framhöll, hur det står i bibeln, att man icke skall dömma efter
det yttre, men dömma en rätt dom, icke, att han läste om,
huru profeten, när han smorde David, blef varnad af Gud att
icke låta ett vackert ansigte göra ett för starkt intryck på sig.
Rachel stirrade alltid länge och forskande på hvarje främmande
menniska, och tyckte hon icke om deras ansigte, så kunde
man icke få henne till hvarken att tala eller visa sig vänlig.

Skönhet var det dock kanske icke, som hon absolut
fordrade, — skönhet är, som vi veta, ingen hvardags-
kost, icke en gång på landet, — men snarare något lefvande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 17:41:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1886/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free