Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. SOVER DE HÖIE FJELDE>. 5I
och det är förskräckligt mycket fordradt — bedt af mig, att
ni ville gifva mig lof, men — åh, far!»
Hon lade blott hufvudet i hans knä och grät.
Det blef en lång paus. Mina hade lagt ned arbetet i
knäet. Fadern såg framför sig, tog pipan ut och in i mun-
nen, smackade och teg.
Till sist klappade han Rachel på hufvudet och sade:
»Res dig upp, min flicka, du skall få resa!»
Hon såg upp genom tårarne och kunde knapt riktigt
tro, hvad han sade.
»Du skall få lof att vara borta ett helt år», sade han.
sJag skall skaffa utvägar, du skall få försöka! Jag vet, att
du efter den tiden skall komma tillbaka till oss gladare, än
då du reste. Du skall af egen erfarenhet förstå, att det här
hemma är bäst, att ingen håller af dig så som vi, och att
du här har din sanna verksamhet, som du skall komma
att älska.»
Det talades icke vidare derom den aftonen. Icke heller
under de följande dagarne. Rachel hade varit rädd för, att
nu, då löftet var gifvet, skulle hennes far se ovänligt på henne
eller vara mindre mild emot henne, men hon misstog sig.
Anders Gren var icke en man, som gaf med den ena handen och
tog med den andra. Han var ömmare mot sin dotter än
någonsin, gick aldrig förbi henne utan en smekning och tog
på sitt sätt del i de små förberedelser, som skulle göras för
hennes resa. Der fans ju ett och annat att sy, och oaktadt
det blef gjordt med största sparsamhet och inskränkte sig
till det allra nödvändigaste, väckte det dock prestens stora
beundran. :
Ja, hvad ni fruntimmer ändå kunna hitta på sade
han och lyfte på den yttersta fliken af en garnering till
Rachels svarta klädning. »Hvad kallas något så gentilt som
det här? Jo, du blir fin! Det fins nog inte maken till dig
t hela Stockholm!»
Det var hans uppriktiga mening, och han gaf mer, än
han hade lofvat och tänkt för att utstyra sin dotter så fint
och nätt som möjligt. : Aftonen innan hon skulle resa, kom
han fram till henne på trappan, då hon skulle gå upp, och
stack en liten ask i handen på henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
