Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KRIS. . . Or
lifvet rätt in i ögonen, — icke ett lif af drömmar och joller —
utan det verkliga, stora lifvet, kampen för tillvaron, der
gradmätaren på framgång heter kraft; — och hennes skälf-
vande fantasi målade det som något stort, okändt, hvilket
hon darrade för att ensam genomvandra.
Hvad denna ångestfulla känsla var förfärlig, — hur för-
slappande den smög sig genom hela hennes själslif! Hur
hon längtade efter någon att smyga sig intill, efter ett bröst
att luta sig emot och gråta ut invid. Allt det barnsligt
ömma i hennes komplicerade natur började sjuda upp, varmt
och innerligt, smälte bort den stolta kraft, hon nyss känt,
och gjorde henne sjukligt vek, der hon satt och grubblade
1 mörkret.
Bilder från hemmet, — det kära, älskade hemmet, stego
upp för henne och väckte en het, svidande längtan i hennes
själ. Hon såg den gamla, välbekanta salongen med taflorna
på väggarna, de tunga, litet gammalmodiga möblerna, fön-
stren, nästan skylda af växter, pianot, som alltid stod öppet
och öfversålladt af noter, golfmattan med de stora, röda ro-
serna. Alla dessa bilder framträdde för henne skarpa och
klara, och omgifna af detta mystiska skimmer, denna fanta-
stiska likhet med lefvande väsen, som omgifver föremål, med
hvilka vi lekte som barn, och som kommer oss att ännu,
då vi. blifvit äldre, se gubbansigten framgrina ur vissa figu-
rer på en gammal barnkammartapet, eller fyllas af vördnad
framför en länstol, i hvilken mormor brukade sitta, och som
vi identifierade med henne, — eller ännu känna en rysning
af nyfikenhet och tjusning vid åsynen af en liten atenienne-
prydnad, som vi voro förbjudna att röra, och som vår fantasi
förlänade en underbar skönhet, den vi åtrådde med barna-
hjertats hela begär.
Och midt ibland dessa bilder, i hvilka hennes barnsliga
sorger och fröjder voro liksom inbrända, såg hon sig sjelf
och alla sina kära röra sig om hvarandra, intaga sina favo-
ritställningar, skratta och prata, som de brukade göra, lyck-
liga i det glada, förtroliga hemlifvet. Hon såg, hur brasan
flammade i salongen i skymningsstunden efter middagen,
medan modern, — den lilla, fina frun med de små hvita mös-
sorna och det godmodiga småleendet — satt framför den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
