Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den vandrande juden,
Föredrag hållet vid Landsmålsföreningarnas fest i Upsala
den 23 Februari 1884.
Det ämne jag valt för aftonens föredrag är den van-
drande juden eller, såsom sagan heter på svenska. Jerusalems
skomakare. Men då jag endast fått mig anslagna några få
minuter, måste jag inskränka mig till att i största all-
mänhet angifva de yttersta grunddragen af denna folktradi-
tions historia. Den närmare utläggningen nödgas jag spara
för en skriftlig framställning.
Sagan, som i Sverge för första gången uppträder år
1643, leder sina anor från en tysk folkbok, hvilken utkom
1601 eller 1602. Innehållet i denna är i korthet följande:
År 1547 hade D:r Paulus von Eizen i Hamburg mött en
man, hvilken uppgaf sig vara en född jude vid namn Ahas-
verus och på Kristi tid hafva varit skomakare i Jerusalem.
Då Jesus skulle föras ut till afrättsplatsen, hade han, upp-
gifven af trötthet, lutat sig mot väggen till Ahasveri hus,
men af hat mot folkuppviglaren eller af begär att utmärka
sig, hade Ahasverus drifvit honom därifrån. Då hade Kri-
stus vändt sig mot honom och yttrat: »Här vill jag stå och
hvila mig, men du skall gå till den yttersta dagem. Af en
oemotståndlig makt hade Ahasverus därefter tvingats att
vandra bort från sitt hus, hade sedan ej kunnat stanna och
måste nu utan ro eller rast ständigt irra kring på jorden,
till dess att Kristus åter uppenbarade sig på världens sista
dag.
Ehuru denna saga måhända i några få punkter stöder
sig på en folklig tradition, är den dock tydligen frukten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
