Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE JUDEN. 115
en lärd penna och författad i afsikt att utgöra ett vapen i hand
på de då i Norra Tyskland ifrigt pågående försöken att om-
vända judarne till kristendomen, samt därför äfven lagd i
munnen på en redan afliden, framstående teolog, Paulus von
Eizen, Melanchtons vän och lärjunge. Namnet Ahasverus
måste likaledes vara en uppfinning af den protestantiske för-
fattaren, ty denna form förekommer först i de protestantiska
biblarna, men ej i katolikernas versio vulgata.
Af skäl, för hvilka här ej är tillfälle att redogöra, är
det likväl tydligt, att den tyska folkboken endast är en
något utförd bearbetning af en berättelse, som förekommer
i en engelsk krönika från midten af 1200-talet, författad af
Roger de Wendover och Matheus Parisiensis.
År 1228 kom — såsom krönikan uppgifver — en ar-
menisk biskop till S:t Albans kloster och förtäljde där
många underbara ting om Österlandet. Det som har afse-
ende på vårt ämne är följande:
»Då nu judarne släpade Jesus ut från tingshuset, skuffa-
des han föraktligt af Carthaphilus, en portvakt hos Pontius
Pilatus; denne sade därvid hånande till honom: ’Gäå fortare.
Jesus, hvi dröjer du?’ Men Jesus vände sig om, såg på
honom och sade: ’Jag går, men du skall vänta till dess jag
återkommer". — I följd af denna dom smakade Carthaphilus
aldrig döden, utan föll blott hvart sjuttionde år i en dvala,
hvarur han åter uppstod såsom en trettio års man. Nu
hade hasa mottagit dopet, och vistades för det mesta i Ar-
menien.»
Denna berättelse, som föreföll krönikans författare gan-
ska osannolik, hade dock efter deras försäkran intygats af
hemvändande engelske pilgrimer.
Samtidigt uppträder denna saga i Frankrike hos Philippe
de Mousket, hvilken äfvenledes mottagit sina underrättelser
från den armeniske biskopen.
Viseerligen är det sant, att dennes historier i öfrigt
förefalla väl fantastiska, men dock synes det mig obestrid-
ligt, att biskopen här verkligen anfört en folksägen från sitt
fädernesland, måhända för den goda sakens skull utsmyckad
med en eller annan detalj.
Länge trodde man, att dessa båda nu anförda vitnes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
