Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE JUDEN. 121
man märker, tre sägner förenade: Johannessägnen, Den van-
drande juden och Malchuslegenden.
Att för öfrigt äfven inom denna sagas historia straffet
är det primära, brottet det sekundära — såsom jag nyss
påpekat — framgår af ett nyligen upptäckt italienskt poem.
bevaradt i en kodex af 1274. Där uppträder den van-
drande juden ej såsom en bland Kristi förföljare eller smä-
dare, utan talar i stället till honom några tröstens ord. Men
ej dess mindre säger Kristus till honom: »Jag går, men du
skall vänta till dess jag återkommer», — Här står man så-
ledes på den förut omtalade ståndpunkten. Det eviga jorde-
lifvet betraktas väl såsom en olycka, men ännu ej sättes det
i förbindelse med ett brott.
Härmed har jag afslutat denna sagas historia. Någon
djupare betydelse har man ej rätt att inlägga i den enkla
traditionen. Liksom Faust och Don Juan är Den vandrande
juden endast en sagofigur utan all tendens, men just emedan
så är förhållandet, hafva också få typer så väl lämpat sig
till att blifva bärare af olika kulturperioders ledande ideer,
som dessa fullt tendenslösa skapelser af folkfantasien.
Den enda mening, man utan konstruktion kan inlägga
i denna sägen, är den triviala sanningen, att lifvet — sträckt
utöfver sin naturliga gräns — är att betrakta såsom en svår
och bitter hemsökelse.
Henrik Schiick.
Ny Sv. Tidskr. 7:de årg:s a:a häfte. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
