- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1886 /
268

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

268 PROFESSOR ES. TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN.

sammanhang med /Jott och hAerde. Prof. T. tycks snarast
bruka samhörighetslagen såsom brukade han den icke, ty
så snart dess fordringar icke stämma med hans tycken,
går han den ogeneradt förbi, ofta utan att i förbifarten ens
göra honnör för densamma. Vid andra tillfällen däremot
kan han få den att prestera rent otroliga saker i fråga om
försvar för hvad han vill hafva försvaradt. Ett eklatant exem-
pel härpå har man i hans resonemang (s. 116 f.) rörande
orden på -zsera och -icera. Han vill skrifva — såsom det
nu brukas — botanisera, kritisera (trots botanik, -iker, kri-
tik, -iker, -ikast) m. m., men rubricera, musicera, fabricera
m. m. på grund af musikant, fabrikant, -atior (och ehuru
hvarken något rubrikant eller rubrikation finnes). Nu frågar
den förvånade läsaren med skäl: hur kan samhörighetslagen
leda till att fabricera skall skrifvas med ec på grund af fa-
brikation, som har £? Jo, svarar prof. T., man skref for-
dom fabrication, och då var samhörigheten utmärkt. Altså:
därför att fordom, då man hade c i fabrication, samhörig-
hetslagen kräfde, att fabricera också skrefs med ec, skall man
au, då fabrikation skrifves med &, ändock ha c i fabricera
— och detta på grund af samma lag. I sanning, den är
mycket användbar denna samhörighetslag!

Andtligen vill prof. T. äfven såtillvida inskränka den
föreslagna reformen, att utländska lånord i regeln undan-
tagas från densamma; detta trots att han bekänner: »Grund-
satsen om utländska ords teckning efter den inhemska orto-
grafien är utan tvivel god och riktig». Men i rättstafnings-
frågor är icke sällan ett svalg befäst mellan prof. T:s teori
och hans praxis; så t. ex. härvidlag. Till och med ett så
ytterst vanligt ord som pängsné (pince-nez), Väl bekant för
de allra flesta svenskar, vill han ej skänka en svensk staf-
ning; åt det vida "mer aristokratiska chaise-longue vill han
däremot snarare medge stafningen schäslång. Mot portfölj,
portmonä, botfårer, sås, kapten, resurs m. m. har han na-
turligtvis ingenting att invända, ty de brukas redan, men
hade prof. T. fått råda, då man ändrade dessa ords staf-
ning, hade den nog uteblifvit, och vi skrefve än i dag porte-
feuille, porte-monnaie, bottes fortes, sauce, capitaine, res-
source. Är nu icke påänrgsné minst lika berättigadt att få

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 17:41:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1886/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free