Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR ES. TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN. 269
svensk stafning som portfölj och botfårer? Men, svarar
prof. T., då få vi också skapa sädana >»maskeradfigurer» som
dosadå, sjarabang, volovang, fäsjenädae m. m.. Ja, om man
förbiser »följande för bedömandet af språkriktighet så hu-
vudsakliga synpunkter», nämligen å ena sidan visserligen »att
man måste taga hänsyn till sin publik och sålunda, då man
riktar sig till svenskar, icke företrädesvis sträfva efter att
göra sig förstådd af utländingar,, men å andra sidan och
framför alt att språkriktigheten ställer helt olika kraf på
verkliga i språket gängse lånord och sådana ord, som mera
tillfälligtvis då och då i svenskan citeras, i fråga om hvilka
sednare mera kosmopolitiska hänsyn kunna få göra sig fullt
gällande»). Kan prof. T. på rena allvaret påstå, att de af
honom anförda uttrycken äro verkliga lånord i svenskan?
Är det hans mening, att rättstafningssällskapet också vill
skrifva Ékonesangs a fär (connaissance å faire), ki sekskys
sakys (qui s’excuse, s’accuse), suum kujkve (cuique), kon-
ditsio sine kva nån (conditio sine qua non) o. d.? Till
en dylik slutsats kommer man nämligen, om man ej tror
sig eller andra om att skilja mellan de verkligt lånade och
i bruk bland den svenska allmänheten varande uttrycken
å ena, de blott citerade å den andra sidan. Gränsen
" dem emellan kan visserligen vara något sväfvande — lik-
som de flesta gränser — men den är åtminstone icke orik-
tigt uppdragen liksom den, hvilken prof. T. söker sätta mel-
lan »formelt inhemska» och »formelt främmande» ord. Till
den senare kategorien för han nämligen (s. 72) ord, som
sutan att kunna upplösas i svensk-klingande delar ha tonen
på annan stavelse än den första», hvarigenom han får så
rent svenska ord som Jlekamen, skavank, ofantlig m. fl.
till utländska; vidare (s. 76) ord med »akut akcent», hvari-
genom större, yngre, längre, sjutton, nitton och en oändlig
mängd andra goda inhemska ord drabbas af samma dom;
ändtligen (s. 72 och 123) ord med »egendomliga ljudför-
hållandem, hvarpå såsom exempel anföras bl. a. blond, front,
brons. För att visa haltlösheten af påståendet att -zxgs
skulle vara något osvenskt ordslut. behöfva vi blott citera
”) Se min afhandling "Om språkriktighet" s. 28 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
