Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 LITERATURANMÄLNINGAR.
komma . . . [Det var slik ein fager Dag; ho tottest vita, at Baard
vilde koma . . . d. v. s. hon tyckte sig förstå, eller hon kunde förstå,
att Bård skulle komma.]
. Aldrig förr hade hon funnit kyrkan så ohygglig med sina
små glas . . . [Originalet är alldeles lika, fast med annan stafning,
men det svenska "ohygglig" är här en för stark glosa, och "glas" be-
tyder på svenska "rutor".]
. Hvem är det, som sjunger i grönan lund,
Alt mellan skuggorna långa?
Men är du ens Auldra, så gif dig tid,
Ty mig kan du aldrig fånga.
Vi förstå icke, hvarför de af oss kursiverade uttrycken influtit
Det är icke fråga om "ex huldra"”, utan om ”huldran", och det står
icke i originalet "aldrig", i hvilken händelse ingen tid skulle räcka,
utan "sent". Originalet låter sig på detta ställe öfverflyttas ord för
ord och med bevarade rim. (Det norska "Lid" heter nemligen ”lid” i
hela Norrland och i öfriga delar af landet vexelvis "li" och "lid".
Ordet kan derför godt brukas i svenskan). Versen lyder:
Kven er det som syng so vent i Lid,
alt inni dei Skuggarne lange?
Men er du Huldri so gjev deg Tid,
for meg tek du seint til Fange.
. . . ofta blef han stående och kallade på henne . . . [men ofta
vart han standande og glodde paa henne . . . Obs.! ordet "glo",
"glodde", med hvilket ju vi svenskar äro väl förtrogna, finnes icke
förklaradt hos Ivar Aasen, men hos Knudsen].
. dessa möten voro de enda, som hon brydde sig om...
[desse Meti var det einaste, ho brydde seg uml.
. . det som gick an mellan bönder ... [det som gjekk an
millom Bender].
. » ordnade sitt hår och band på sig klädet . . . [stellte Haaret
sit og fjelgad paa Kledi, för hvilka ords rätta dfverflyttande er:
inras om att ”fjelga" betyder "putsa", "feja”, "göra ren och vacker"
samt "Kledi”" bland annat "”klut", «hufvudduk"].
. . . Den gamla flickan stod i köksdörren . . . [Den gamle Gjenta.
Sv, h. 1. pigan).
. Och han kom rusande in på prestens komtor . . . [Han kom
stupande inn paa Prestekontoret. Sv. på pastorsexpeditionen].
. fakultetsbetänkningar « . » [sSv. betänkanden).
. folk, som gingo fram och åter med regnhattar £ händerna
. (Folk, som gjekk og dreiv med Regnhattar i Henderne. Obs.!
Ordet «regnhatt", ett dristigt, men svårligen lyckligt grepp af Bjoern:
son, lärer väl få anses omöjligt i svenskan. Vida mer utsigt borde
då finnas för H. Dahls två förslag "regn-skjold” för paraplui och
”sol-skjold" för parasoi.]
Någon gång förefinnas också grammatiska och syntaktiska
öfverträdelser, som väl svårligen kunna härleda sig från korrek:
turet, hvilket nog dem förutan har ett och annat att svara för.
Så t. ex. förekomma: »granar och furar», »det fans dem, som
ville veta», »de värsta radikalisttidningar, som fins i Knstiania>,
»jag tycker bäst om dem, som Z£ar verlden sådan den är, och
äro glada med de glada och gråta, när de ha något att gråta
för» 0. sS. Vv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
