Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTIKRITISKA ANMÄRKNINGAR OM SVENSK RÄTTSTAVNING. 351
såll genit. sols, hålla pass. hollas kunna nu ej längre haär-
ledas ur sällskapets regler. Men om ock dessa af mig an-
märkta sällsamheter nu undgåtts, ha sällskapets regelformu-
lerare ej därför sluppit från sin märkvärdiga otur. De nya,
visserligen i det hela bättre bestämmelserna för samhörig-
hetsstavning äro t. ex. så obetänksamt uppställda, att de all-
deles utesluta sådana sekundära former som bildas utan
tillägg af en full stavelse.
Följden blir att jag till sällskapets och allmänhetens
förnöjelse åter kan nedskriva följande ur den förbättrade
Rättstavningsläran härledda märkvärdiga böjningsmönster:
Nomen.
Obest. form: fjänsla (med ett n), — = sjäsé (med dä), — byrå
Best. form: tjännslan (med två »”), — sjosén (med 0). — byron.
Verbum.
1 pers. jag eklererar, — vi eklärera, — vitjyste, — vibräkte (d. v.s.bräckte)
a pers. vi eklärera, — I eklereren, — I tjiyssten, — I bräkkten.
Reglen om »ord, bildade medelst tilläggande till stam-
ordet av för- äller äfterstavelser» (8 31) kan efter vanlig termino-
logi svårligen afse annat än »ordbildning>; alla de under regeln
anförda 48 exemplen tillhöra också ordbildningsläran, intet enda
böjningsläran. Endast med mycken »god vilja» och mycken »lo-
gik» kan man därför undgå att efter sällskapets regler deklinera:
Sing. abbot — asässor
Plur. abåter — asesorer.
I sanning, det fordras en viss heroism för att våga
anförtro sig åt rättstavare, som skriva så oefterrättliga regler,
och som göra detta sedan man uttryckligen varnat dem för
alldeles likartade misstag.
Såsom prov på resultatet af sällskapets nya lagstiftning
för å-ljudet tillägger jag här ytterligare ett par paraleller:
onto-logi — triko-tomi — anti-nomi
paleonto-lågi — ana-tåmi — auto-råmi
I sammanhang med påståendet, att jag till övermått
användt samhörigheten såsom stavningsgrund, står en annan
anklagelse mot mig. Det heter: »Författaren till Språkets
makt öfver tanken har, såsom J. N. så träffande anmärker,
försummat att taga i betraktande ett i barndomen inlärdt
stafsätts makt öfver tanken».
Härtill må först genmälas att J. N(ORDVALL), då han
framställde nämnda påstående, enligt egen utsago icke läst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
