Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 ANTIKRITISKA ANMÄRKNINGAR OM SVENSK RÄTTSTAVNING.
hvilka framtidens fonografiska upptäckter en gång kunna
leda vår skyift?
Icke häller få vi ur de onekligen ganska pinsamma
ortografiska förhållanden, under hvilka vårt land snart två
årtionden lidit, draga några slutsatser om att hvarje reform
skall alstra lika obehagliga förvecklingar. Dels var nämligen
för 20 år sedan tanken på större ortografiska ändringar ur
fonetisk synpunkt så ny och förberedd att den icke genast
kunde tränga igenom. Dels egde vid den tiden ett för re-
formen synnerligen ogynnsamt undantagsförhållande rum
i så måtto som den person, hvilken i allt som rörde värt
svenska språk med ratta gällde för landets högsta auktoritet,
just i ortografiska frågor hade en ganska oklar uppfatt-
ning — han liksom hans store lärare GRIMM. Och där-
till var den samhällsställning, denne om vår nationella veten-
skap så högt förtjenta man intog, af den art att han utan
svårighet kunde skaffa ett slags officiell auktorisering åt sina
individuella ortografiska meningar.
Sådana kunna förhållandena ej gärna antagas bli for
framtiden. Jag är också viss om, att ifall Rättstavnings-
sällskapet ville offra sina högtflygande planer och foga sig
i det som landets mera jordbundna inbyggare anse önsk-
värdt, skulle vi på några få år med föga kännbara olägen-
heter kunna bringa ganska god reda i vårt rättstavnings-
väsen, och detta för så läng tid, att mycket få bland oss
skulle ha skäl att för sina kommande dagar vidare tänka
på den saken.
Så mycket är också tydligt att Rättstavningssällskapets
iver att draga barnundervisarna in i den ortografiska rörelsen
med bjudande nödvändighet leder därhän, att de makter som
styra vårt undervisningsväsen måste ingripa reglementerande
på detta område. Det är icke med någons intresse för-
enligt, att personer som blott i undantagsfall kunna ha
någon vetenskaplig övertygelse i ämnet, skola hvar efter sitt
huvud få lära det uppväxande släktet huru det skall stava
sitt modersmål. Så länge skiljaktigheterna i stavning äro
små eller så länge reformerandet håller sig inom de mera
sakkunnige undervisarnas krets, kan och bör full frihet obe-
tingadt få råda. Men såsom sakerna nu tyckas arta sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
