Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGAMAKTEN, LANDTMANNAPARTIET OCH FÖRSVARSFRÅGAN. 399
från vapenöfning,. Det är nu sant, att dessa bestämmelser
voro af den art, att man ej mycket kan undra på, att de
ej utan vidare antogos af representanterna för ett folk, som
under 50 års oafbruten fred lärt sig att betrakta kriget en-
dast som en aflägsen möjlighet; men i alla händelser var
den behandling propositionen fick röna hos Bondeståndet
värd synnerlig uppmärksamhet, såsom särskildt betecknande
för den ställning detta Stånd intog till försvarsfrågan i det
hela. Dä propositionen den, 25 November föredrogs till
remiss — i plenum näst efter det, då den blifvit aflemnad
— uppträdde nämligen den ene efter den andre af Ståndets
ledamöter och protesterade i mer eller mindre skarpa ut-
tryck mot förslaget såsom dels onödigt, dels medförande
bördor, hvarifrån åtagandet af rustnings- och roteringsskyl-
digheten redan befriat allmogen och som således utan denna
skyldighets lindring eller borttagande icke kunde eller borde
åtagas. I hvart och ett af dessa yttranden instämde flere eller
färre af Ståndets ledamöter, och det var alldeles tydligt, att
Ståndet enhälligt eller med stor majoritet skulle förkasta
förslaget, då det förekomme till definitivt afgörande, medan
ingen anledning fans att antaga, att det i stället skulle
erbjuda något, som medförde någon ökad styrka åt för-
svaret.
Då Bondeståndet äfven för öfrigt under tiden efter
1809 röjt allt annat än benägenhet för försvarets stärkande,
var det naturligt, att särskildt detta förhållande skulle gifva
anledning till anmärkningar mot ett förslag till nationalre-
presentationens ombildning, som i så hög grad som det af
är 1863 måste komma att lägga makten i Bondeståndets
händer. Dessa anmärkningar sökte statsrådet friherre GRI-
PENSTEDT under debatten på Riddarhuset den 5 December
1865 att bemöta med följande ord:
»Hvilka äro de vädor, som man befarar af den nya
representationen? — Är det egennytta, orättvisa eller våld?
— Är det mindre fosterlandskärlek? — Eller vanvård af
samhällets högre intressen och landets ära?
Hvar finnes någon anledning till sådana farhågor? —
Hafva nägra dylika samhällsvådliga tendenser gjort sig gäl-
lande i de kretsar, från hvilka den nya representationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
