Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 KONUNGAMAKTEN, LANDTMANNAPARTIET OCH FÖRSVARSFRÅGAN.
skulle utgå? — Jag tror det icke. Hvarföre skulle de då
framträda, när nationens andeliga lif skall framstå i förädlad
gestalt vid vården om samhällets gemensamma angelägenheter?
Enligt min tanke har man ingen anledning, ingen rätt att
förutsätta något sådant.
Hvad angår en befarad likgiltighet för försvarsverket,
så ber jag att till en början få fråga. om någon sådan
visat sig i brödralandet under omständigheter, hvilka i viss
mån äro jemförliga med dem som här skulle inträda. För-
hållandet synes mig i stället vara ett motsatt, åtminstone
hvad beträffar sjöförsvaret, hvilket i Norge utvecklats till
någonting effektivt, då detta först helt nyligen hos oss börjat
blifva händelsen. Men man anser kanhända, att det nu är
lättare att erhålla anslag, än under den nya representationen.
Dervid : får likväl icke förbises, att i fråga om uppoffringar
och förpligtelser af denna art måste det vara af stor vigt,
att bifallet härtill gifves af fri vilja. Vore det väl önskvärdt
att nu, t. ex. genom tre Stånds beslut, allmogen pålades
någon ny tung börda af sådan beskaffenhet? — Vore det
ej bättre, om man på öfvertygelsens väg kunde vinna dess
eget medgifvande dertill ? och kan man betvifla, att en sådan
öfvertygelse om nyttan och nödvändigheten af de offer, som
fordras, lättare kunde bibringas, om allmogens representan-
ter sammanfördes med landets öfriga ombud, och om
tillfälle lemnades för dem, som bäst kunna upplysa dessa
ämnen, att äfven med det lefvande, ordets makt verka på
öfvertygelsen ?»
Härpå svarade grefve ERIK SPARRE:
»Man frågar oss, om vi befara att försvarsverket skall
försummas. Ja, vi befara, att indelningsverket kastas öfver
ända. Det är för jordegaren en tung börda, och det fordras
en hög grad af patriotism och öfvertygelse om denna insti-
tutions gagnelighet för att besluta sig för dess bibehållande.
En representation, der jordbruksintresset blir nästan allrå-
dande, skall svårligen kunna förmås dertill.
Man har sagt, att folket måste öfvertygas, måste fri-
villigt ingå på eftergifter. Stundom kan det likväl inträffa,
att en samhällsklass icke på detta sätt kan förmås till efter-
gifter. Då man t. ex. omtalat bränvinslagstiftningen såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
