Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGAMAKTEN, LANDTMANNAPARTIET OCH FÖRSVARSFRÅGAN. 401
en af vår representations välsignelserikaste åtgärder, huru
länge tror man väl att vi fått vänta på, att Bondeståndet
frivilligt skulle afstå från småpannorna?»
Och MAURITZ BRAKEL genmälte till friherre GRIPEN-
STEDTS ord: »Jag aktar Bondeståndet för dess redbarhet och
fosterlandskärlek, men tror icke, att denna alltid ledes af en
djupare insigt i hvad statens väl kräfver, och bästa beviset
derpå är, att detta Stånd, som enhälligt antagit det hvilande
förslaget, lika enhälligt nyss motsatt sig det mest nödvän- -
diga, det mest blygsamma förslag till våra forsvarskrafters
ordnande. ’ Och härmed har jag besvarat hr Friherrens
fråga, hvad man af den hvilande reformen befarar, om det
är vanvård af statens högre intressen, af dess ära. Ja, det
är så. |
Mot dessa hr BRAKELS ord anmärkte friherre GRIPEN-
STEDT, att de voro härda och obefogade, och om grefve
SPARRES anmärkningar yttrade han, att de »icke voro af
någon synnerlig vigt»; — den dagen randades dock, som
kanske i båda hänseendena ändrade hans tankar.
Den 24 April 1867 förekom Försvarsfrågan för första
gången till behandling af den nya representationens båda
Kamrar. Hon bar formen af ett med anledning af enskilda
motioner af ett Riksdagens särskilda utskott utarbetadt för-
slag till nya grunder för försvarsväsendet, bland hvilka en
var den allmänna värnpligtens utsträckning och en annan
var indelningsverkets aflyftande från jorden mot en billig
aflösning. Den senare åtgärden framhölls såsom ett oefter-
gifligt vilkor för rust- och rotehållares bifall till den förra,
hvilken återigen vore nödvändig för arméns förstärkande i
den mån, som fäderneslandets framtida trygghet kräfde.
Den förste, som i Andra Kammaren yttrade sig i saken,
var NILS LARSSON, talman i Bondeståndet under de båda
sista ståndsriksdagarne. Han medgaf, att förslaget ur milti-
tärisk synpunkt kunde sägas vara bra, men det skulle för
den fattigare delen af folket blifva alltför betungande, och
det vore dessutom äfven ur rättslig synpunkt oantagligt.
Nya bördor för försvarsväsendet borde ej åtagas, utan att
de »samhällsmedlemmar», som »länge och orättvist dragit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
