- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1886 /
420

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

420 KONUNGAMAKTEN, LANDTMANNAPARTIET OCH FÖRSVARSFRÅGAN.

gång för alla bestämda, och derpå naturligtvis liksom andra
egendomen vidlådande ständiga utgifter ingått bestämmande
i egendomens värderingssumma, skulle vara en orättvisa och
ett ingrepp i eganderätten att pålägga en ny dylik grund-
ränta, d. ä. en skatt, som drabbade endast jordegarne och
på dem efter hemmantalet fördelades. Men derför har det
ej fallit någon in. att icke den förmögenhet, som ligger i
jordegendomen, borde, när behof gjordes af en allmän in-
komst- och förmögenhetsskatt, liksom all annan förmögenhet
beskattas; och så har äfven utan någons förorättande skett
genom den allmänna bevillningen. Denna jordegendomens
liksom all annan kapitalförmögenhets beskattning genom all-
männa bevillningen är fullt analog med en beväringslag
grundad på allmänna värnepligten. Att pålägga jordegarne
ensamma en ökad krigstjenstskyldighet vore stridande mot
så väl sakens natur, som de privilegier, de för det ständiga
knektehållet åtnjuta; att deremot ålägga dem en ökad krigs-
tjenstskyldighet efter en grund, som kan tillämpas och verk-
ligen tillämpas på alla samhällsmedlemmar, kan i intet hän-
seende rubba deras privilegier såsom klass och är med ful-
laste rättvisa öfverensstämmande.»

Den allmänna värnepligtens utsträckning kan endast
under ex förutsättning med skäl föranleda fordran på lindring
i rustnings- och roteringsskyldigheten, och det är, i fall den
gör denna sistnämda börda tyngre, än den eljest behöfver
vara, och derigenom för de rustnings- och roteringsskyldige
medför en tunga, större än den, hvaraf andra samhällsmed-
lemmar genom utsträckningeh af nämda pligt komma att drab-
bas. Om således ökade beväringsöfningar påkalla ökad tjenst-
göring af de indelta soldaterna och detta åter medför ökade
bördor för rust- och rotehållarne, t. ex. genom nödvändigheten
af förhöjd lön åt soldaten, — då kräfver billigheten en motsva-
rande lindring i de skyldigheter, som förut ålegat dem.+) Det är
möjligt, att det var till denna uppfattning. som Statsministern
i sitt ofvannämda anförande af den 9 Januari 1885 hänvisade.
I så fall kan endast deremot anmärkas, att lindringen var så

") Jfr den nyss citerade broschyren "Försvarsfrågan och Svenska fol-
kets representanter af S.", s. 46.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 17:41:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1886/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free