Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGAMAKTEN, LANDTMANNAPARTIET OCH FÖRSVARSFRÅGAN. 421
rikligt tilltagen, som om dexr skulle vara hufvudsaken, —
en anmärkning, som synes vinna stöd deri, bland annat,
att den föreslagna lindringen skulle gälla ej blott indelnings-
verket, utan äfven grundskatterna.
Rustnings- och roteringsbesvären vore, yttrade Stats-
ministern, endast ett slag af grundskatter. Då nu olika
delar af landet vid jemförelse med hvarandra på ett mycket
olika sätt drabbades af grundskatter och indelningsverk,
skulle en lindring i rustningen och roteringen. under det
man lemnade >»öfriga>» grundskatter orubbade, än mera för-
öka den öfverklagade ojemnheten i jordens beskattning. Då
man emellertid vid »reformer inom vårt skatteväsende» borde
se till, att man icke, i stället för att undanrödja, ökade be-
fintliga ojemnheter, så borde en lindring i rustnings- och
roteringsbesvären åtföljas af motsvarande lindring i grund-
skatterna.
Resonnementet var tydligen riktigt under förutsättning
att den ifrågavarande »skattereformen» — om man :så skall
kalla en åtgärd, som borttager skatter, hvilkas obehöflighet
icke är ådagalagd, utan att på samma gång gifva anvisning
på andra hjelpkällor för händelse af behof — och icke för-
svarets stärkande var det mål, som egentligen eftersträfva-
des. Landtmannapartiet hade länge sedan satt de båda frå-
gorna i detta förhällande till hvarandra. Statsministerns nu
nämda anförande synes ådagalägga, att äfven Regeringen nu
hade kommit derhän, och de följande förhandlingarna vid
1885 års riksdag jäfva visserligen icke denna uppfattning.
Genom Statsministerns anförande vid remissdebatten den
31 Januari erhöll man förklaringen, hvarföre Regeringen måste
intaga denna ståndpunkt: grundskatterna och indelningsver-
ket vore »sekelgamla orättvisor, och dylika »bibehåller man
ej strafflöst>. +) Nej, det är tydligt: ej ens gårdagens orätt-
visor bibehåller man strafflöst; och vare sig orättvisan här-
stammar från 1350, 1650 eller 1885, är det klart, att Rege-
ringen, hvars förnämsta uppgift det är att värna och vårda
rätten inom samhället, måste betrakta som en bjudande pligt
att aflägsna och utplåna henne.
’ Andra Kammarens Prot. 1885, n:o 6, s. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
